För att transportinfrastruktur ska vara hållbar över tid måste den vara motståndskraftig under hela sin livscykel
Ökande efterfrågan, åldrande infrastruktur, klimatrelaterade risker och växande cybersäkerhetshot kräver ett nytt sätt att planera, bygga och underhålla transportinfrastruktur.
I dag räcker det inte längre att transportsystem enbart möjliggör mobilitet. De måste också vara robusta nog att leverera samma funktion, även när förutsättningarna blir alltmer utmanande. Samtidigt påverkas alla beslut av den omställning som transportsektorn står inför.
Om transportinfrastruktur ska kunna möta de krav som ställs på den avgörs inte längre enbart vid byggnationstillfället, utan genom hela dess livscykel. Därför behöver utmaningar och risker beaktas konsekvent redan från början. Dessa omfattar särskilt:
- Demografiska förändringar – Ökad urbanisering och växande trafikflöden skapar allt större kapacitetsutmaningar i transportsystemen.
- Åldrande infrastruktur – En stor del av transportinfrastrukturen närmar sig slutet av sin tekniska livslängd.
- Digitalisering – Vid sidan av betong och stål utgör digitala verktyg och system idag en central del av planering, byggnation och drift av transportinfrastruktur.
- Klimatförändringar – Infrastrukturen måste vara robust nog att motstå de ökade påfrestningar som ett förändrat klimat och mer extrema väderhändelser innebär.
- Resiliens – Insikten om transportinfrastrukturens grundläggande betydelse för samhället, ekonomin och säkerheten har ökat.
Från flaskhalsar till ökad kapacitet
Persontrafiken i EU-27 har ökat kraftigt under de senaste decennierna och nådde enligt Europeiska miljöbyrån omkring sex biljoner personkilometer år 2019. Redan 2022 hade resandet återhämtat sig till nivåerna före covid-19-pandemin.
Även tågresandet ökar: Enligt Eurostat uppgick resandet med järnväg i EU till 443 miljarder personkilometer under 2024, vilket var 5,8 procent mer än året innan och den högsta nivån sedan mätningarna började 2004.
Efterfrågan ökar, men infrastrukturen begränsas av sin fysiska kapacitet. Därtill orsakar urbaniseringen flaskhalsar i järnvägs- och vägkorridorer runt om i världen.
Samtidigt närmar sig många kritiska infrastrukturanläggningar slutet av sin tekniska livslängd, eller har redan passerat den.
Enligt Europe’s Rail, ä ren stor del av Europas järnvägstunnlar och broar över 50 år gamla. They were therefore built in accordance with regulations and standards that no longer meet today’s stricter requirements.
I denna situation kan beslut om utbyggnad, underhåll, förnyelse eller utbyte av transportinfrastruktur inte baseras på antaganden. Det krävs i stället faktabaserad kunskap om anläggningarnas skick, kapacitet och livscykel, baserad på datamodellering av hela anläggningsportföljer. Genom att förstå sambanden mellan slitage, felrisker, prestanda och livscykelkostnader kan planerare prioritera underhållsåtgärder och investeringar på ett mer välgrundat sätt. Med hjälp av prognosbaserade scenarier och simuleringar går det också att visualisera dagens drift och bedöma hur nära transportnätet är sina kapacitetsgränser.
Projektexempel: Västlänken, Sverige
Genom omvandlingen till en genomgångsstation har kapacitet som tidigare varit outnyttjad kunnat frigöras för hela regionen. Projektet visar att det ofta är mer effektivt att bygga om infrastrukturen för att möta framtida behov än att göra selektiva förbättringar.
Digitala modeller som grund för robust och motståndskraftig infrastruktur
Den digitala dimensionen av infrastrukturen får en allt större betydelse för planering, drift och underhåll, och därmed för transportnätens resiliens. Verktyg som Enterprise Asset Management-system (EAM) och digitala tvillingar digitaliserar inte bara processer, utan möjliggör också mer datadrivna och välgrundade beslut.
Projektexempel: Randselvabron, Norge
Resultatet blev avsevärt färre byggfel samt en digital tvilling som utgör ett långsiktigt underlag för drift, underhåll och tillgångsförvaltning under många år framöver.
Att öka kapaciteten och prestandan i befintliga järnvägsnät kräver i allt högre grad tekniska omställningar, såsom införandet av ERTMS. Men migreringen handlar om mer än att införa ett nytt signalsystem. Den kräver långsiktig planering och koordinering av infrastruktur, reinvesteringar och investeringar med olika livslängder och planeringshorisonter.
Detta gör ERTMS-migreringen till en central uppgift inom tillgångsförvaltning och portföljplanering.
Projektexempel: Schweiziska federala järnvägarna (SBB)
Exemplet visar att när teknisk omställning kombineras med datadriven portföljstyrning och livscykelplanering kan nätkapacitet, investeringar och anläggningsutveckling samordnas och optimeras på lång sikt.
En annan viktig aspekt av den digitala omställningen är övergången till European Rail Traffic Management System (ERTMS). Målet att standardisera trafikstyrningssystemen kompliceras av utmaningar kopplade till budget, tillgänglighet och teknisk mognad, som ibland står i konflikt med varandra. Genom att använda en datadriven metod för att identifiera och analysera dessa begränsningar kunde en optimerad migreringsplan tas fram. Resultatet blev lägre resursbelastning under genomförandet och en minskning av investeringskostnaderna med 45 procent. Detta visar att en teknisk omställning som planeras utifrån ett livscykelperspektiv kan stärka både den ekonomiska och operativa motståndskraften.
Transportsystem är grunden för säkerhet och ekonomisk tillväxt
Med tanke på det ökande ömsesidiga beroendet mellan digitala system och fysiska styrsystem måste infrastrukturen vara resilient, även mot cyberhot, störande händelser och systemiska sårbarheter. Europaparlamentet betonar uttryckligen att det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är av avgörande betydelse för
EU:s ekonomiska stabilitet, resiliens och säkerhet. Som en del av EU:s strategi för militär mobilitet avsattes för första gången öronmärkta medel om cirka 1,7 miljarder euro för militär mobilitet.
För att säkerställa robusta transport- och logistikflöden krävs en integrerad säkerhetsfilosofi som överbrygger gränserna mellan civila och militära förmågor. Simuleringar av komplexa dynamiska system visar hur nätverk fungerar under olika framtida förhållanden, från förändrade planeringskrav till kraftiga budgetbegränsningar. I ett totalförsvarsperspektiv gör detta det möjligt att bedöma hur civil infrastruktur kan stödja logistik under påfrestningar. Resultatet är att nationell motståndskraft integreras i transportnätet.
Motståndskraft mot klimatrelaterade risker och stöd för en hållbar utveckling
Transportsystem behöver också vara robusta nog att klara allt kraftigare regn, översvämningar och värmeböljor. Men det handlar inte bara om att anpassa sig till klimatförändringarna, utan också om att ta ansvar för ökad hållbarhet och en cirkulär ekonomi.
Projektexempel: Tampere Tram, Finland
Projektet blev det första spårvägssystemet i Finland som certifierades enligt BREEAM Infrastructure, vilket visar att modern infrastruktur kan kombinera hög prestanda med bidrag till cirkulär ekonomi och miljömässig hållbarhet.
Varför AFRY
Vår expertis inom strategisk tillgångsförvaltning omfattar både transportinfrastruktur och energisektorn.
