CER-direktivet: från regulatoriskt krav till konkurrensfördel för livsmedelsindustrin
Ökade krav på beredskap och kontinuitet under 2026
Den svenska livsmedelsindustrin befinner sig i ett avgörande skede. EU:s CER-direktiv innebär nya krav för delar av livsmedelsindustrin och sammanfaller med ökande geopolitisk osäkerhet, klimatrelaterade störningar och sårbara globala leveranskedjor. Samtidigt öppnas en möjlighet: att gå från reaktiv krishantering till strategisk resiliens, och därmed stärka både konkurrenskraft och långsiktig leveransförmåga.
Är ni redo för CER 2026?
De senaste åren har tydliggjort att livsmedelssektorn är både sårbar och anpassningsbar. Torkan 2018, pandemin och kriget i Ukraina har satt systemet under hård press och blottlagt sårbarheter i försörjningskedjorna, särskilt för importberoende varor. Samtidigt har många företag lyckats upprätthålla leveranser genom att diversifiera leveranskedjor, investera i egen energiförsörjning och stärka sin operativa beredskap.
Men utvecklingen har ofta skett under tidspress och till höga kostnader i en bransch där marginalerna redan är pressade. Samtidigt ökar de långsiktiga riskerna kopplade till extremväder, resursbrist, svag infrastruktur och geopolitisk osäkerhet. Det ställer nya krav på hur verksamheter arbetar med risk, investeringar och kontinuitet över tid.
Resiliens blir affärskritiskt
EU:s CER-direktiv (Critical Entities Resilience) är en del av EU:s arbete för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet. Livsmedelssektorn är en av de elva sektorer som omfattas av CER-direktivet. Det innebär att medlemsstaterna ska identifiera aktörer som bedöms vara kritiska för samhällsviktig verksamhet, vilket medför ökade krav på bland annat riskanalyser, kontinuitetsplanering och incidentrapportering.
Men direktivet innebär också ett bredare skifte i synen på risk och beredskap.
Fokus flyttas från att hantera enskilda incidenter till att arbeta systematiskt med verksamhetens samlade förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig från störningar. Det handlar om att förstå och hantera beroenden kopplade till exempelvis energi, IT/OT-miljöer, logistik, produktion och leverantörsled.
För många företag innebär det att resiliens behöver integreras tydligare i både investeringar och operativ styrning – inte minst i takt med att livsmedelsproduktionen blir allt mer digitaliserad och sammankopplad.
När compliance inte räcker
Den största risken är ofta inte själva regelverket, utan att arbetet bedrivs i silos.
När CER hanteras isolerat inom exempelvis kvalitet, risk eller IT finns en risk att affärskritiska beroenden upptäcks först när incidenter redan inträffat eller investeringar redan genomförts. Då blir resiliens ett reaktivt compliance-spår istället för en del av verksamhetens affärsstyrning.
Företag som istället arbetar tvärfunktionellt kan skapa bättre beslutsunderlag för investeringar, minska sena omtag i projekt och stärka sin långsiktiga leveransförmåga. Samtidigt minskar risken för kostsamma verksamhetsavbrott, omfattande återhämtningsinsatser och förtroendeskador kopplade till bristande motståndskraft och efterlevnad.
Viktiga datum 2026 – då blir kraven verklighet
Under 2026 går CER från övergripande ramverk till ökad tillsyn och operativ uppföljning i många europeiska länder. För livsmedelsindustrin innebär det att resiliensfrågor i högre grad behöver integreras i både verksamhetsstyrning och investeringsbeslut.
Några viktiga milstolpar under året:
- Juni 2026: Implementering och tillsyn går in i operativ fas i många EU-länder
- 17 juli 2026: Medlemsstaterna ska ha identifierat kritiska aktörer inom bland annat livsmedelssektorn
- Resten av 2026: Successiv uppföljning, krav på åtgärdsplaner, tester och dialog med myndigheter
Samtidigt står många livsmedelsföretag inför stora investeringar inom automation, kapacitet, digitalisering och hållbar produktion. De företag som redan har en tydlig bild av sina kritiska beroenden kommer ha bättre förutsättningar att fatta robusta investeringsbeslut och stärka sin konkurrenskraft över tid.
AFRYs roll – från komplexitet till kontroll
På AFRY arbetar vi tillsammans med livsmedelsindustrin för att omsätta CER-krav och resiliens till konkreta förbättringar i verksamheten. I en tid där störningar blir allt vanligare behöver livsmedelsindustrin bygga robusta verksamheter som klarar både osäkerhet och förändring.
Genom att kombinera ingenjörskompetens, digitalisering och strategisk rådgivning hjälper vi företag att identifiera kritiska beroenden och sårbarheter i hela värdekedjan, integrera risk- och resiliensperspektiv i investeringar och produktion samt stärka kontinuitetsförmågan och operativ beredskap. Vi utvecklar också moderna och resurseffektiva produktionslösningar med fokus på kapacitet, automation och hållbarhet, inklusive lösningar för framtidens livsmedelsproduktion.
För oss handlar resiliens om förmågan att förebygga, förbereda, hantera och återhämta sig från störningar – en kapacitet som blir allt viktigare för både företag och samhällen.
