
FemTech-nätverket har som mål att inte finnas
Vet du vad krockkuddar, mediciner och arbetsplatser har gemensamt?
De är utformade och anpassade för män. En onyanserad designprocess som inte bara skapar vardagshinder, utan också leder till allvarliga och ibland livshotande situationer för kvinnor. Det ska vi ändra på.
På AFRY är vi 19 000 anställda över hela världen och omsätter hela 27 miljarder kronor. Det ger oss som bolag stora möjligheter att påverka innovation och produktutveckling för kommande generationer. Det är där som FemTech (female technology) kommer in, med målet att skapa ett mer inkluderande samhälle.
Sammanhang som belyser utmaningar
Siri Bergnéhr är UX-designer och medgrundare av AFRYs interna FemTech-nätverk. Hon menar att FemTech lätt kan misstolkas som en avlägsen kvinnosaksfråga, vilket riskerar att leda till att många inte kan relatera till begreppet.
Nätverket jobbar för att stärka kvinnors representation och röst inom ingenjörsbranschen för att skapa en inkluderande teknikutveckling och produktdesign. Målet är att kvinnors behov och upplevelser ska integreras i utvecklingsprocessen, vilket inte bara gynnar kvinnor utan alla användare av slutprodukten.
”Genom att skapa ett sammanhang och visa att den här typen av problem finns i hela samhället vill vi bidra med perspektiv för att driva förändring. Man inser plötsligt att det går att påverka, oavsett vilken typ av ingenjör du är. Hur ser vi till att fabriker inte bara är anpassade efter längden på genomsnittsmannen, och hur kan vi se till att de fungerar för kvinnor också?” säger Siri Bergnéhr.

Banbrytande lösning för fertilitetsspårning
Hur arbetar vi rent konkret då? Jo, bland annat genom att designa kirurgiska instrument som passar både män och kvinnor, eller utveckla medicinska enheter som tar hänsyn till kvinnors specifika behov, som fertilitetsmonitorssystem.
”Våra ingenjörer som arbetar med medicinsk innovation har, på uppdrag av företaget Feral, utvecklat ett banbrytande system som övervakar fertilitet. Det är världens första system för att spåra fertilitet i hemmiljö, enbart genom att analysera ditt saliv. Produkten ger möjlighet att följa och registrera hormonnivåer och menstruationscykel samtidigt som den klassas som ett naturligt hormonfritt preventivmedel”, berättar Siri.
För att lyckas med inkluderande produktutveckling krävs en vision om hur designen skapas, menar Siri. Det handlar om att hela tiden bära den med sig i bakhuvudet för att ta in nya perspektiv.
”Vår styrka ligger i att vi utbildar oss och våra kunder i dessa frågor. Det är en central del av vårt arbete. Vi diskuterar med våra konsulter för att uppmuntra ett större tänkande. Det handlar om att vidga vyerna och förstå att det finns människor i världen som inte ser ut som en själv. Vårt mål är att skapa lösningar som inkluderar alla människor. Det är en bred och omfattande strategi som sträcker sig över hela AFRY.”

Stor brist på relevant data om kvinnor
Bristen på datainsamling är dock en bromskloss när det kommer till FemTech-innovationer – en data som inte heller är jämställd. Det är särskilt tydligt inom medicinsk forskning och utveckling där många läkemedel fortfarande testat på män, även om de är avsedda för kvinnor.
Datainsamlingens komplexitet är en annan utmaning.
"Om du testar menscykeln hos 40 kvinnor i 40-årsåldern kommer du få 40 olika menscykler. Det gör att datan blir mer varierad och svårare att analysera jämfört med om du testar 40 män, där resultaten tenderar att vara mer enhetliga. Men det är just detta som är avgörande vid läkemedelsutveckling – vi måste beakta menscykeln om det är kvinnor som ska använda medicinen. Därför är bristen på data en stor utmaning", berättar Siri.
Lösningen ligger alltså i att börja samla in mer data, oavsett omfattning. För visst kan det ta längre tid och medföra högre kostnader, men om vi inte gör det, riskerar vi att om 15 år stå inför ännu större problem och kostnader inom sjukvården.

Men det gäller också att samla in rätt typ av data. Fordonsindustrin har till exempel samlat en mängd information om kvinnors skador från reella kollisioner. Men trots det så vet vi att kvinnor skadar sig oftare än män. Varför? Svaret ligger i krocktesterna. De sker i huvudsak med en manlig krockdocka i förarsätet, alternativt kvinnoliknande krockdockor som motsvarar kroppsuppbyggnaden hos en yngre tonårstjej. Datasamlingen bygger alltså på felaktiga fysiska krocktester med “fel” krockdockor. Detta trots att kvinnor löper 73 procent högre risk att drabbas av allvarliga skador och tre gånger så hög risk att få whiplashskador på grund av skillnader i ryggradens och nackmuskulaturens uppbyggnad.
Prisar innovativ ingenjörskonst
Siri Bergnéhr medverkar som talare på Ingenjörsdagen i Stockholm den 28 november, där AFRY även är huvudpartner.
”Jag vill att de som besöker eventet ska förstå att FemTech inte är svårt eller avlägset. Det handlar om att börja nu och att vara öppen för insikten att vi oftast utvecklar produkter för halva jordens befolkning. Men det finns en annan hälft också, och det är gynnsamt för alla att inkludera båda”, säger Siri.
AFRY är även med i juryn för Stora Ingenjörspriset inom Inkludering. Ingenjörsdagen uppmärksammar inte bara ingenjörens innovationskraft och hårda arbete, det är också ett forum för kunskapsutbyte och nätverkande.
