Riktningen är satt, men det går för långsamt

Nuläget och utmaningarna

Under FNs årliga klimatmöte (COP28) i Dubai 2023 samlades politiska ledare och experter för att diskutera åtgärder mot klimatförändringarna. Olika internationella prioriteringar diskuterades och slutsatserna av COP28 är att det är bråttom när det gäller att bekämpa den globala uppvärmningen. Slutsatserna kommer att ha långtgående konsekvenser för energiomställningen.

De energiintensiva sektorerna (det vill säga el- och kraftproduktion, industri, transporter och byggnation) spelar en central roll för den globala uppvärmningen. Fossila bränslen som kol, olja och naturgas har drivit våra ekonomier i århundraden, i synnerhet under det globala ekonomiska uppsvinget de senaste 50 åren. Några exempel är användningen av kol som reduktionsmedel inom ståltillverkningen och de betydande koldioxidutsläppen från cementproduktionen. Dessa energiintensiva sektorer står för en betydande del av de skadliga utsläpp som leder till stigande temperaturer, extremväderoch smältande isar. Många av deltagarna tyckte inte att COP28 uppfyllde deras förväntningar, men att världen ska röra sig bort från fossila bränslen fastställdes.

Några viktiga mål och tidsgränser:

• Mer förnybar energi

  Länderna åtog sig att tredubbla kapaciteten för produktion av förnybar energi till 2030. Denna omställning till renare energikällor är viktig för att begränsa klimatförändringarna.

• Energieffektivitet

  Länderna enades om att fördubbla den globala genomsnittliga årliga energieffektiviseringstakten till 2030, att använda energin klokare och minska avfallet. Enligt IEA:s scenario om nettonollutsläpp av koldioxid 2050 måste årstakten fördubblas från 2 % till över 4 % i genomsnitt per år fram till 2030.

• Utfasning av fossila bränslen

  Under COP28 enades för första gången nästan 200 länder om behovet av att röra sig bort från fossila bränslen, vilket anses vara avgörande för att nå målet om nettonollutsläpp 2050. Detta kan åstadkommas med hjälp av olika åtgärder, som att fasa ut koleldade kraftverk och utöka användningen av bränslen och tekniker som ger låga koldioxidutsläpp eller inga alls.

Uppskattade totala antropogena utsläpp av växthusgaser per källa i olika scenarier för klimatförändringar (miljoner ton koldioxidekvivalenter)

Trots dessa åtaganden visar den senaste datan att utsläppen fortsätter öka. Denna trend måste brytas snarast om vi ska nå nettonollmålen. Det krävs globala ansträngningar för att nå dessa mål, och där riktas ofta fokus mot Kina och USA, men Europa och andra delar av världen spelar också en viktig roll. Insatser måste till inom en rad olika sektorer, understödda av en omfattande omställning av produktionen och konsumtionen av energi.

Världen står inför en rad utmaningar 2024. Som följd av en global ekonomisk oro och omfattande regionala konflikter har energikostnader och energisäkerhet blivit mer akuta utmaningar, vid sidan av utfasningen av fossila bränslen. Många europeiska länder måste nu skydda konsumenterna mot volatila energipriser.

I och med att regioner och länder i första hand försöker trygga sin egen situation har samarbetet på energiområdet försvagats. I Europa har man till exempel skyndat sig att öka återförgasningskapaciteten för flytande naturgas (LNG) för att slippa vara beroende av ryska gasleveranser.

Vi måste snabbt röra oss bort från fossila bränslen och minska koldioxidutsläppen i våra energisystem om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen. Den allmänna slutsatsen av COP28 var emellertid att omställningen måste hanteras med omsorg, genom att upprätthålla en balans mellan hållbarhet och rimliga priser, energisäkerhet och samhällelig acceptans. Alla bör ha möjlighet att välja ren energi, och att trygga en säker energiförsörjning när vi övergår till lösningar med låga eller inga koldioxidutsläpp är av yttersta vikt.

Andel av de globala utsläppen per region (2022) | Olika sektorers andelar av utsläppen i Europa (2022)

Framåtblick

Oavsett vilken väg vi tar för att nå nettonollmålet är det några trender som är tydligare än andra. En stor del av hållbarhetsomställningen kommer att utgöras av ökad produktion av el från förnybara källor och/eller med låga koldioxidutsläpp, samtidigt som fossila bränslen fasas ut. Detta kommer att ske vid sidan av en elektrifiering i sektorer som traditionellt sett har använt fossila bränslen, däribland uppvärmning och transporter. Denna omställning kommer i hög grad att möjliggöras av energieffektivisering, så att det totala behovet av ny produktionskapacitet och utbyggd nätinfrastruktur för el, gas och värme minskar.

Lagring och efterfrågeflexibilitet kommer också att påverka möjligheterna att trygga elsystemets stabilitet och tillgodose den säsongsberoende efterfrågan som fortfarande finns i många regioner.

Slutlig energiförbrukning¹  i EU27+3²  (PWh)

Vad gäller industrier och processer där omställningen till el är svår kommer vätgas (liksom ammoniak och andra energibärare med låga koldioxidutsläpp) att behöva användas. Avskiljning, användning och lagring av koldioxid kommer att bidra till att minska återstående fossila utsläpp. Såväl tekniska som naturbaserade lösningar för koldioxidupptag kommer att hjälpa till att nå nettonollmålen, samtidigt som man säkerställer att de inte används för ”greenwashing”.

Utfasningen av fossila bränslen kommer också påverka de material som används i tillverkningsindustrin och andra industriella sektorer, genom att man övergår till icke-fossila råmaterial och maximerar metoderna för cirkulär produktion.

Tillsammans leder alla dessa faktorer – trender och tekniska framsteg som främst bottnar i en successiv utfasning av fossila bränslen, en omfattande elektrifiering i olika sektorer motsvarande över 50 % av den globala energikonsumtionen 2050 samt ökad effektivitet – till betydande minskningar av utsläppen och i energiförbrukningen. Den slutliga energianvändningen i Europa förväntas minska med över 40 % mellan år 2020 och 2050.

AFRY har tagit fram fyra strategiska scenarier som omfattar statliga åtgärder, tekniska förändringar, samhälleliga påtryckningar samt anpassning till ett mer extremt klimat

AFRYs scenarier

Energiomställningens framtid är osäker och det är oklart i vilken utsträckning den kommer att drivas fram av centrala beslut (nationella och mellanstatliga åtgärder) eller av tekniska förändringar och påtryckningar från samhället.

Vi är medvetna om den förändringstakt som krävs för att nå målen i Parisavtalet, men det är osäkert hur de nödvändiga minskningarna ska uppnås. För att hjälpa företag och myndigheter att tänka igenom de potentiella följderna har vi inom AFRY försökt föreställa oss hur världen kan se ut 2050 och tagit fram detaljerade framtidsscenarier som omfattar statliga åtgärder (scenario 1), tekniska förändringar (scenario 2) och samhälleliga påtryckningar (scenario 3), samt en värld där nettonollutsläpp inte uppnås och vi tvingas anpassa oss till ett mer extremt klimat (scenario 4).

Eftersom dessa scenarier är extrema utmanar de oss och andra företag att fundera över vilka beslut som måste fattas i dag av beslutsfattare, energibolag och industriella aktörer för att vi ska kunna klara respektive utfall. Om vi förbereder oss på dessa extremfall blir det lättare att fastställa vad som behöver göras och för att vara redo för alla möjliga situationer, också de mer troliga kombinationerna av dessa scenarier.