Framtidens rymd: Trender och behovet av ökad rymdkompetens

Rymdområdet står mitt uppe i en omvälvande förändring, där nya tillämpningar och marknader etableras. Vi ser till exempel ett ökat behov av rymdteknik för att övervaka och bekämpa klimatförändringar. Samtidigt pågår större satsningar på rymdteknik med syfte att skydda samhällen och kritiska infrastrukturer, men även satsningar på rymdförsvar, när konflikter på jorden riskerar att spridas till rymden.

Både statliga och privata aktörer utvecklar och investerar i avancerade strategier för att försvara sina rymdtillgångar, i takt med att cyberhot mot satellitsystem och nätverk blir allt vanligare. Utöver säkerhetsaspekterna möter rymdbranschen också stora utmaningar med rymdskrot och reglering av den växande mängden satelliter i omloppsbana.¹

Möjligheter och utmaningar i en ny era av rymdteknik

Rymdsektorn står inför en dynamisk framtid med nya tillämpningar användningsområden och växande marknader. Ökade satsningar på rymdteknik för att skydda samhällen och bekämpa klimatförändringar gör rymden central för både säkerhet och hållbarhet. Samtidigt innebär kommersialiseringen och ökningen av satelliter ett växande behov av effektivutmaningar som hantering av såväl data hantering som rymdskrot.

Kommersialiseringens framsteg och utmaningar: Datahantering och rymdskrot i fokus

Privata aktörer driver innovation och skapar nya möjligheter för kommersiella satellittjänster och rymdfärder. Denna utveckling har resulterat i lägre kostnader och större tillgänglighet, vilket gör rymden till en central arena för tillväxt och affärsutveckling. Denna tillväxt innebär dock flera utmaningar, inte minst när det gäller att hantera den enorma mängd data som produceras. Svårigheten ligger i att kunna filtrera, detektera och analysera relevant information för att effektivt dela och koppla den till specifika behov.

Samtidigt medför den kraftiga ökningen av satelliter, särskilt från kommersiella aktörer, en ökad risk för kollisioner och skapandet av rymdskrot. En kollision med rymdskrot kan få katastrofala följder, särskilt om den skadar satelliter som är avgörande för kommunikation, klimatövervakning eller försvar.

Ökad satsning på rymdförsvar och säkerhet

Den ökade hotbilden inom rymdsektorn under 2023 och 2024 präglas av flera länders utveckling och användning av avancerade rymdvapen och störningssystem. Kina, Iran, Nordkorea och USA har alla genomfört tester och operationer som inkluderar antisatellitvapen, signalstörning och elektroniska motmedel. Dessa aktiviteter skapar farligt rymdskrot och stör kritiska navigations- och kommunikationstjänster, vilket påverkar både militära och civila tillgångar i rymden.²

Med en alltmer osäker geopolitisk situation blir den stora utmaningen att stärka Sveriges, och andra länders, förmåga att skydda sina satellit- och kommunikationssystem från både fysiska och digitala attacker, och därigenom även säkra sitt lands säkerhets- och försvarsförmåga. Svenska myndigheter och försvarsorganisationer har börjat göra betydande satsningar på rymdförsvar och har nu ett stort behov av expertis, lösningar och strategier.

Regeringen beslutade den 4 oktober att tilldela Försvarsmakten en miljard kr för att utveckla sin rymdförmåga under de kommande 8 åren. Satsningen inkluderar rymdbaserad spaning och övervakning, egen uppskjutningsförmåga och militär rymdlägesbild.³

Rymdteknikens avgörande roll i kampen mot klimatförändringar och naturkatastrofer

Klimatförändringar och intensifierade naturkatastrofer skapar ett akut behov av avancerad övervakning och analys, där rymdteknik och satelliter spelar en avgörande roll. Satelliter erbjuder en unik möjlighet att övervaka jordens atmosfär och miljö, och kan exempelvis detektera skogsbränder eller ge oss en överblick av översvämningar och torka. Detta ger forskare och beslutsfattare nödvändig information för att förutse och hantera denna typ av risker.⁴

Globalt har en kraftig ökning av satsningar på rymdteknologi för klimatövervakning skett, inklusive EU:s Copernicus-program och NASA:s Earth Science Division. Sverige ligger i framkant när det gäller användningen av satelliter för klimatövervakning, vilket stödjer Sveriges och FN:s hållbarhetsmål. För att maximera rymdteknologins potential krävs dock globala samarbeten, teknologiska framsteg och lösningar för att hantera både de ekonomiska och praktiska utmaningarna.

Utveckling av internationella rymdpolicys: En nödvändighet för en säker och hållbar framtid i rymden

En av de största utmaningarna med den ökande kommersiella och militära närvaron i rymden är behovet av att utveckla internationella policys, lagar och ramverk. Dessa är avgörande för att reglera användningen av rymdteknologi för försvarsändamål och hantera hotet från kollisioner och rymdskrot. Dessutom krävs tydliga regelverk för hållbar hantering och fördelning av rymdresurser, inklusive optimering av systemens livslängd, återanvändning och framtidssäkerhet. Det är även nödvändigt att ta hänsyn till etiska frågor så som skydd av potentiella livsformer och bevarande av rymdmiljö, samt att införa sanktioner för aktörer som bryter mot hållbarhetsprinciper i rymden

Globala rymdprojekt är beroende av samordning över nationsgränser. För att säkerställa fredlig och hållbar användning av rymden krävs förbättrade mekanismer för internationellt samarbete, vilket innebär utbyte av kunskap, resurser och teknologi. Artemisavtalet, som Sverige anslöt sig till i april 2024, är ett viktigt steg. Artemisavtalet är en uppsättning principer och riktlinjer för internationellt rymdsamarbete och inkluderar bland annat transparens gällande planer samt kompatibilitet av system och teknologier.

Det är dock en lång väg kvar att gå för att uppnå en heltäckande internationell rymdpolitik. Fler områden behöver adresseras så som skyldigheter, förbud, äganderätt och ansvar. Dessutom måste fler länder ansluta sig, inklusive Kina och Ryssland, för att skapa en robust global rymdpolitik.

Vägen framåt: Lösningar för att möta globala utmaningar och stärka Sveriges rymdförmåga

Med rymdprogram som expanderar världen över finns det stora möjligheter för svenska aktörer att engagera sig i internationella rymdprojekt. Internationella samarbeten och utveckling av globala rymdpolicys är avgörande för att möta de utmaningar vi ser inom rymdsektorn. Genom teknologiska framsteg och effektiva strategier kan vi säkerställa en säker och hållbar framtid i rymden och på jorden.⁵

Rymdbaserade system med digitala lösningar och datadrivna tjänster spelar en allt viktigare roll för försvar, säkerhet och klimat - och där kan Sverige ta en betydande roll. Dessa system är även avgörande för att uppnå FN:s klimat- och hållbarhetsmål, där rymdteknik kan bidra till samtliga 17 mål. Till exempel möjliggör satelliter spridning av information i realtid även till avlägsna platser, vilket ökar både välståndet och den globala transparensen som främjar demokratiska processer.⁶

AI och automation kan revolutionera drift och säkerhet för satellitsystem

För att uppnå hållbarhetsmålen behövs avancerade digitala och mjukvarustyrda lösningar som kan hantera den mycket stora mängd data som genereras och som krävs för att möta de ökande behoven, kraven och hoten i vår omvärld. Genom att använda AI och maskininlärning kan vi effektivt analysera och filtrera data, vilket gör det möjligt att snabbt identifiera och prioritera relevant information.⁷

Digitala system och automation kommer också att vara avgörande för att minska risken för kollisioner genom att spåra rymdskrot och automatiskt justera satelliters banor baserat på den skapade rymdlägesbilden. AI kan också användas för att optimera satelliternas drift och förlänga deras operativa livslängd, vilket minskar både kostnader och miljöpåverkan. Det är dessutom nödvändigt att utveckla självborttagningssystem för uttjänta satelliter.

Strategiska åtgärder för att stärka Sveriges civil-militära rymdförmåga

För att möta det förvärrade globala säkerhetsläget och den militära upprustningen i rymden krävs strategiska åtgärder för att stärka Sveriges civil-militära rymdförmåga. De åtgärder som Rymdstyrelsen föreslår innefattar etablering av en rymdlägesbild och främjande av civil-militär samverkan inom rymdteknologi. Dessutom betonas vikten av att säkerställa en nationell förmåga att designa, bygga och sända upp egna satelliter.

Med Natos erkännande av rymden som en lika viktig operativ domän som land, luft, hav och cyber, bör Sverige som medlem verka för ett nära samarbete mellan organisationerna i rymdfrågor och tillhandahålla rymdförmågor och rymdtjänster där det är lämpligt.⁸

Svenska försvaret har lyft fram att cybersäkra rymdsystem bör tillämpas för att skydda kritisk infrastruktur, såsom kommunikations- och väderövervakningssatelliter. Dessa system behöver vara både robusta och redundanta för att garantera att viktiga funktioner inte slås ut vid fysiska eller digitala attacker.

Sverige kan spela en central roll i framtidens rymdindustri

Sverige har unika möjligheter och förmågor i och med vårt geostrategiska läge, och vi har redan visat en stark rymdförmåga inom områden som AI, robotteknik, hållbara system och grön energi, samt även robust mobil satellitkommunikation. För att stärka det globala samarbetet krävs dock utbildning och kompetensutveckling inom rymdjuridik så att ett internationellt rymd-regelverk kan implementeras.⁹

Sammanfattningsvis står Sverige inför både stora möjligheter och utmaningar inom rymdsektorn. Med rätt investeringar, internationella samarbeten och teknologiska framsteg kan landet spela en central roll i att forma framtidens rymdindustri och samtidigt bidra till hållbara globala lösningar.