People cycling in a street

Future Cities blog #28 - Dags att ge cykeln satsningarna den förtjänar

Future Cities blog #28 - World bicycle day: the bicycle needs better conditions in Sweden

Dags att ge cykeln satsningarna den förtjänar

Kan cykeln vara lösningen på klimatkrisen? Ja, delvis – men ensam är inte stark. Idag är det cykelns dag, en dag för att lyfta cykelns alla fördelar, och den har nog aldrig varit så aktuell som under detta pandemiår. Men när kommer de stora satsningarna som ger cykeln förutsättningarna att på riktigt bli ett förstahandsval för befolkningen på bred front? Det frågar sig Jenny Wikström och Magdalena Lantz, trafik- och samhällsplanerare på AFRY.

Antalet cyklister har skjutit i höjden det senaste året. På cykelbanorna trängs stadscyklisten med elcyklar, mopeder, elsparkcyklar, lådcyklar och leveranscyklar (och en och annan vinglig fotgängare). Lycracyklisterna ser vi dock svischa förbi i körfältet tillsammans med bilarna. De har tröttnat på trängseln, svängfesterna och de undermåliga cykelbanorna, och det breda, raka körfältet, där bilisterna med tydlig skyltning och filindelning lotsas rätt, lockar mer. Det är förståeligt.

Coronapandemin tycks onekligen ha gett en extra skjuts mot svenska kommuners mål om ökat cyklande, men har vi ansvarsfulla individer, som velat undvika kollektivtrafik under pandemin, eller förbättrad infrastruktur att tacka för det? Cyklistvelometern[1] 2020 visar att det finns flera infrastrukturella hinder som gör att personer väljer bort cykeln. Otrygga trafiksituationer är det som får flest att avstå, men även faktorer såsom avsaknad av cykelparkering och svårigheter med att kombinera cykeln med kollektivtrafik gör att invånare väljer andra färdmedel; förmodligen mindre hållbara färdmedel.

Alla älskar cykel – men förutsättningarna saknas

Cykeln är ett klimatsmart transportsätt som tack vare sin smidighet är omtyckt av många. Faktum är att det är svårt att hitta ett färdmedel som är lika energieffektivt som just cykeln. Men för att det ska vara attraktivt att cykla behöver kommuner och städer investera i infrastrukturen och cyklisten måste få en större roll i stadsplaneringen. Framförallt måste tryggheten förbättras och barnperspektivet tas med i trafikplaneringen. Det räcker inte att enskilda individer försöker navigera på krokiga cykelvägar med bristfällig skyltning. Det duger inte att varje färd handlar om att, inklämd på ett cykelfält mellan två bilar, försöka överleva. Det är inte tillräckligt bra att en ny cykelbana 2021 är dubbelriktad och inte separerad från vare sig gång- eller biltrafik, och dessutom för smal för att rymma de resenärer den är avsedd för.

Jenny Wikström och Magdalena Lantz
Jenny Wikström & Magdalena Lantz, Trafik- & Samhällsplanerare

Dags att investera i cykelinfrastrukturen

Det måste bli lättare, och säkrare, för alla att välja cykeln om vi faktiskt vill nå våra ambitiösa cykelmål och bli ett cykelvänligt land på riktigt. Men då krävs investeringar. Cykelinfrastrukturen måste bli bättre, möjligheterna måste bli större. Kommuner, regioner, fastighetsägare, tjänstepersoner, arbetsgivare: det är ni som måste driva förändringen och kavla upp ärmarna.

Vilka områden är det då som behöver utvecklas? Vi vill lyfta följande punkter:

  • Förbättrad cykelinfrastruktur
    Vi behöver fler och bredare cykelbanor där alla typer av cyklar faktiskt får plats, och där det faktiskt är säkert att färdas i den höga hastighet som gör cykeln till en hållbar utmanare som transportmedel för jobbpendlingen. Vi behöver trygga parkeringar: cykelställ som möjliggör fastlåsningen är det minsta vi kan begära, och allra helst ser vi låsta utrymmen såsom cykelgarage och cykelsnurror.
     
  • Hyrcykelsystem och cykelpooler
    Måste man äga en cykel för att vara en cyklist? Nej, så ska det inte behöva vara. Vi behöver fler hyrsystem, såväl på kommunal nivå som i bostadsrättföreningar och bland hyresgäster. Genom välutbyggda hyrcykelsystem möjliggör vi för fler att cykla, och vardagspusslet blir i många fall enklare när cykeln inte måste förvaras eller följa med på dagens alla bestyr. Hyrcyklar uppmanar till spontancykling och kombinerade färdmedel, där cykeln åtminstone kan ersätta delar av resor som annars görs med till exempel bil. (Enligt rapporten ”Cykling under och efter corona”[2] från Projektet Fossilfritt 2030, presenterad av Linköpings Universitet, sparar samhället 1,60 kr per kilometer varje person cyklar – den som väljer bilen kostar istället samhället 1,50 kr per kilometer.)
     
  • Cykelvänliga arbetsplatser
    Om arbetsgivaren erbjuder tjänstebil och parkeringsgarage är det ganska enkelt för medarbetarna att välja bilen. På samma sätt är det ganska svårt att motiveras att ta cykeln om kontoret saknar cykelrum, dusch och omklädningsrum. Genom att skapa förutsättningar för cykelpendling kan arbetsgivaren inte bara förenkla vardagen för medarbetarna – de kan också bidra till minskade utsläpp och ökad fysisk aktivitet bland sin personal. Hur hållbar är man som arbetsgivare om man investerar i tjänstebilar men inte tjänstecyklar, eller träningstävlingar men inte vardagscykling?
     
  • Kombinerad mobilitet
    Det måste inte alltid vara antingen eller. Ibland tillåter inte vardagen att vi cyklar hela sträckan. Men kanske kan vi göra det enklare att cykla delar av den? Vi behöver möjliggöra kombinerad mobilitet genom både konstruktion och smarta system. Idag är det ytterst ovanligt att cyklar tillåts ombord på tåg, bussar och spårvagnar i Sverige. Bristen på hyrcykelsystem i många städer gör det svårt att kombinera cykel med buss eller tåg. Vi behöver inkludera cykelperspektivet redan i planeringsfasen av nya kollektiva fordon. Dessutom behöver vi lösningar som möjliggör kombinerad mobilitet: tjänster som visar flera färdmedel (som till exempel reseapparna Whim i Helsingfors och Travis i Stockholm) är ett exempel, och ett nationellt biljettsystem är kanske ytterligare ett steg på vägen mot kombinerad mobilitet.

Pandemin har gett oss startskottet

Det ökade intresset för cykling under det senaste året har gett svallvågor på flera håll och de goda initiativen är många. Den 1 december 2020 gav regeringen kommuner möjlighet att inrätta särskilda cykelgator för att underlätta för cykeltrafik[3] och genom ”cykeluppropet” föreslås popup-cykelbanor på de mest trafikerade sträckorna. Västtrafik inkluderar numera cykel som färdsätt i sin app[4] och Västra Götalandsregionen lånar ut elcyklar till sina resenärer under en provperiod på sex veckor.[5]

Även fastighetsbolag ser cykeltrenden och förenklar för de boende att ta cykeln genom att satsa på cykelpooler med såväl elcyklar som lådcyklar. Likaså ser arbetsgivare återgången till kontoren som en möjlighet till att förändra de anställdas resvanor. Studier tyder på att de flesta kommer att kunna tänka sig att jobba tre dagar i veckan på kontoret och att de då ser cykelarbetspendlingen som ett träningspass. Arbetsgivarna har därför en unik möjlighet att göra arbetsplatserna mer cykelvänliga och vi hoppas att alla tar den chansen. AFRY har tvåfaldigt mottagit pris för cykelvänligast arbetsplats i Stockholm och vi hoppas på hård konkurrens i tävlingen nästa år.

Alla verkar vara överens: cykeln är nyckeln. Men när ökar vi farten och satsar på riktigt? Det är dags för kommuner, regioner, fastighetsägare och arbetsgivare att kliva fram – långt fram. Det är dags att inkludera cykelperspektivet i ett tidigt skede. Det är dags att börja ge cykeln den infrastruktur den förtjänar. Hur ska vi annars nå våra ambitiösa mål, och än tydligare: hur ska vi annars möta de gigantiska klimatutmaningar vi står inför? Vi måste börja någonstans – till exempel på cykelbanorna.


Jenny Wikström & Magdalena Lantz
Trafik- och Samhällsplanerare, AFRY 

 

Referenser

[1] https://cykelframjandet.se/cyklistvelometern/

[2] https://projektetfossilfritt2030.se/wp-content/uploads/2020/06/Cykling-under-och-efter-corona.pdf

[3] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/nytt-stod-for-civilsamhallets-arbete-med-okad-cykling/

[4] https://www.vasttrafik.se/om-vasttrafik/nyhetsarkiv/ny-funktion-i-appen-to-go/

[5] https://www.vgregion.se/kollektivtrafik/hallbart-resande-vast/projekt/elcyklist/