Geoteknik på AFRY - intervju med Hanna Karlström

Hur hamnade du på AFRY?

Jag arbetade sju år på Tyréns som handläggande geotekniker och blev kontaktad av dåvarande ÅF. Jag tyckte bolaget verkade intressant och attraherades av tanken att arbeta på ett större företag. 2018 började jag här och efter en tid fick jag frågan om jag ville ta ansvar att bygga upp en helt ny verksamhet i form av det geotekniska labb vi driver idag.

Vad gör man för arbete på ett geotekniklabb?

På labbet utför vi rutinundersökning på störda och ostörda jordprover som inhämtats i fält. Vid rutinundersökningen tar vi fram geotekniska egenskaper för det specifika materialet. Dessa egenskaper utgör grunden för allt vidare geotekniskt arbete. I och med de mer avancerade metoderna kommer vi att kunna erbjuda möjligheten att få mer pålitliga och korrekta värden på bland annat skjuvhållfasthet. Vi kommer att kunna utföra CRS-försök (constant rate of strain), direkta skjuvförsök och triaxialförsök.

Berätta om något projekt du jobbar med nu, vad går det ut på och vad gör du i det?

Jag har precis avslutat en sättningsutredning inom Förbifart Stockholm där jag fick möjligheten att titta på ett väldokumenterat område med hänsyn till deformationer och grundvatten. Utmaningen i ett sådant projekt är att kartlägga den geologiska lokalen men även att ta reda på den geologiska historien i syfte att fånga deformationen i området på ett så korrekt vis som möjligt. Man måste börja sin analys längre bak i tiden och se vilka förutsättningar som fanns då och vilka laster som sen har tillkommit under åren som gått. De antaganden man gör måste sedan återspegla vad som setts i verkligheten.

Hur arbetar du med hållbarhet i praktiken?

I vårt arbete handlar det både om att arbeta i det lilla men även i det stora. Vad vi gör i den egna verksamheten för att minimera användandet av förbrukningsmaterial är sak. I det stora perspektivet vill jag i alla fall tro att våra mer avancerade labbmetoder kan bidra till att geoteknikerna vågar höja skjuvhållfastheten någon kPa och på så vis kunna optimera sina konstruktioner och tekniska lösningar. Kan man som exempel korta spontkonstruktion med 1 m på en lång sträcka så krävs det mindre stål och vi minskar resursanvändandet. Ju mer optimerade lösningar dessto mer hållbart kan vi bygga i dagens samhälle.

Berätta om ett projekt som du är stolt över att ha arbetat i?

 Under våren deltog jag i ett branscharbete med att utreda skillnader mellan den EuroCode vi har idag och den uppdatering som kommer. Inom mitt delprojekt A3.6 fokuserade vi på de geometriska egenskaperna. Som geotekniker arbetar vi ständigt med geometrier. Idag tar vi dessa lite förgivet men i EuroCode 2.0 kommer det ställas högre krav på dokumentation och vilka osäkerheter som finns kopplat till de geometriska egenskaperna.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

Det roligaste med mitt jobb är att jag får se hela kedjan från fältundersökning och labb till handläggning. Detta ger en stor förståelse för geotekniken som ämne. Och det som nu ligger framför oss när vi expanderar vår labbverksamhet känns väldigt spännande. Vi har även rekryterat en mycket erfaren labbingenjör, Peter Hedborg som jag nu kommer att arbeta tätt med. Att få lära mig våra mest avancerade labbmetoder från Peter känns roligt och utmanande.

Vilka är dina största kunder?

Om man ser till vår geotekniska avdelning så är en av våra största kunder Trafikverket men även kommuner och mindre exploatörer. I labbet har vi ännu enbart utfört arbeten åt oss själva. Vi har fyra borrbandvagnar i regionen och det har varit en perfekt balans för att starta upp en labbverksamhet. Vi har drivit labbet sen 2018 men nu är det dags att ta nästa steg och möta nya kunder. Vi har en förhoppning om att kunna presentera vår verksamhet runt om i regionen/Sverige och på ARFY.com kommer man snart att hitta våra metoder och tjänster. Fokus kommer ligga på att bygga personliga relationer med företag, forskningsverksamhet, högskolor och övriga aktörer i behov av geotekniska analyser.