Krönika: Har igloon en plats i den moderna staden?

Den här texten publicerades först i Teknikdygnet.

Det kanske inte är den självklara byggnaden som man tänker på när man pratar om städer, igloos återfinns inte där, utan vi hittar dem på de arktiska delarna av jordens norra halvklot och då kanske främst på Grönland. Icke desto mindre är en igloo byggd av porös snö ett fantastiskt väderskydd. Det är luften i snön som isolerar på samma sätt som luften i mineralull, det vi har som isolermaterial i många av vår byggnader.

En välbyggd igloo med plats för några personer kan hålla en temperatur inomhus runt nollstrecket trots en utomhustemperatur ner mot – 40°C. En igloo skapar inte bara möjlighet att vistas där det är riktigt kallt, utan den har också en geometri, formen av en sfär, som är den mest klimatsmarta formen för en byggnad.

En klimatsmart form på en byggnad är en form, en geometri som ger en låg energiförbrukning för uppvärmning. Ju mindre klimatskal, det vill säga summan av omslutande väggar och taks ytor vid samma golvarea (summan av alla våningsplans golvytor), desto mindre energiförbrukning. Vi har skapat ett värde vi kallar byggnadseffektivitet eller formfaktor, vilket är summan av golvytan delat med omslutande ytors area. Ju högre värde desto klimatsmartare geometri.

Vad är då en bra form på en byggnad? En tredjedel av 1960- och 70-talets miljonprogram bestod av skivhus – långsmala, höga byggnader – det var en dålig form. På 80-talet började vi uppföra byggnader mer i formen av en kub, gärna med ett slutet atrium i mitten, det var bättre. En cylinder utgör en riktigt bra geometri och bäst är en sfär.

Det finns mycket gammal kunskap om hur vi höll värmen i våra tidiga byggnader eller hur vi skapade en bra inomhusmiljö, som hur vi isolerade, skottade snö mot fasaden på vintern, vände byggnaderna efter väderstreck och förhärskande vindriktning. Vi kände till fördelarna med att grävda ner byggnaderna eller placera dem i en sluttning, placera stora fönster mot söder och små mot norr, orientera olika rum, välja byggmaterial med tyngd för dess magasinerande förmåga, montera fönsterluckor med mera. Gammal kunskap som vi har glömt eller i alla fall inte använder.

Kanske upp till 70 procent av en byggnads energiförbrukning beror av eller kan minskas genom att göra rätt val gällande form, isolertjocklek, orientering, fönsterkvalitet, fasadval, tyngd och påverkan av vind.

Tre steg till en klimatsmart byggnad är att som ett första steg just göra de valen. Det andra steget är att installera energieffektiva tekniska system som styrs efter behov, där överskottsenergi kan transporteras till där underskott föreligger. Det tredje steget handlar om att den energi som i realtid behöver tillföras byggnaden ska vara förnybar.

Det finns mycket som ska samordnas i en stad: byggnaders placering i förhållande till gator, parker och torg, personflöden och transporter, så en stad bestående bara av byggnader med optimala former kanske inte är möjlig.

Men det vi kan vara överens om är att om vi tar med kunskapen om den klimatsmarta byggnaden in i kommunernas och fastighetsägarnas planeringsprocesser kommer vi att på sikt skapa en mer hållbar stad.

Jag tror inte att de som byggde den första igloon var så framsynta och insåg att formen är mer än tillämpbar idag, eller så var de det. Men visst vore det spännande med en stad av igloos!

Kontakt

Har du frågor om byggkonstruktion eller vill du komma i kontakt med oss kring vårt bygg- och fastighetserbjudande? Välkommen att kontakta någon av våra experter eller ansvariga inom området. För övriga frågor, besök våra kontorssidor eller lediga jobb.