Max Larsson - expert inom koldioxidinfångning

Det säger Max Larsson, expert inom koldioxidinfångning på AFRY. Max lyfter fram vikten av att ställa om processer och värdet av att gå från fossila bränslen till biomassa eller eldrift. Därefter kan fokus riktas på potentialen kring koldioxidinfångning och hur det kan skapa ytterligare vinster för miljön - och samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter.

“Det är också viktigt att förstå att koldioxidinfångning och lagring enbart är en del av lösningen för att lyckas med våra klimatmål. Först måste vi reducera våra utsläpp", säger Max.

Max började sin resa inom området med att fånga CO2 med alger, odlat på ett avloppsreningsverk i Australien i samband med sitt exjobb. Femton år har passerat sedan CCS (Carbon Capture Storage) väckte hans intresse och idag har tekniken ett betydligt större fokus som en del i den gröna omställningen.

Vad innebär koldioxidinfångning och hur avgörande är tekniken?

'Residualutsläpp' beskriver de utsläpp som finns kvar efter att vi reducerat så mycket utsläpp vi kan genom grön el, gröna bränslen och nya processer. Sådana utsläpp kan komma från transport som inte kan elektrifieras, jordbruk eller annan markanvändning och vissa industriprocesser som är väldigt svåra att ställa om eller eliminera - exempelvis processutsläpp från cementproduktion. Det är här koldioxidinfångning och lagring i permanenta kolsänkor, även kallat Carbon Dioxide Removal, CDR, kommer in som kompletterande åtgärder för att ytterligare minska klimatpåverkan.

”Med rätt förutsättningar är potentialen oerhört stor för tekniken att lindra klimatkrisen, inte minst för Sverige. Samtidigt behöver det finnas förutsättningar kring koldioxidinfångning utifrån ett affärsperspektiv - det måste bottna i lönsamhet”, säger Max och menar att den rökgas i form av biogen CO2 som kommer ur skorstenen har ett värde - den kan betraktas som en ny produkt som i sin tur skapar vinster både för miljön och för företag.

Kan du ge ett konkret exempel på koldioxidinfångning?

”Cementproduktion är ett exempel där tekniken kan göra stor skillnad för att nå våra klimatmål i tid. Cirka 8% av våra globala koldioxidutsläpp kommer från cementindustrin. Ungefär en tredjedel av dessa utsläpp kommer från det bränsle som används vid produktionen och två tredjedelar kommer från processen då kalciumkarbonat bränns till kalciumoxid. Om enbart bränslet byts ut, så lär enbart en tredjedel av problemet vara löst och ska vi fortsätta tillverka cement som vi gör idag behövs koldioxidinfångning för att fånga de fossila processemissionerna - tillsammans med lösningar som energieffektivisering, förnybar energi och cirkulära lösningar”, säger Max.

Hur stor är potentialen för koldioxidinfångning i Sverige?

”Sverige har stora möjligheter att bli en ledande aktör, framför allt inom biogen koldioxidinfångning för export av kolsänkecertifikat och användning av CO2 för bland annat elektrobränslen och kemiindustrins gröna omställning. Alla prognoser pekar på att bio-CCS kommer spela den stora rollen för att möjliggöra storskalig koldioxidlagring, något som i grunden är nödvändigt ur många avseenden. Sverige och Finland har många biogena punktutsläpp från t.ex. vår kraftvärme- och skogsindustri, det vill säga CO2 som kommer från biomassa”, berättar Max.

En sektor som har lyckats minska sina utsläpp avsevärt under de senaste 30 åren är papper- och massaindustrin. Mellan 1990 och 2023 har CO2 utsläppen minskat med 65 %, vilket främst har uppnåtts genom att biobränslen och el har ersatt olja som bränsle inom industrin¹ . För papper- och massaindustrin kan bio-CCS (Carbon Capture and Storage) i Sverige potentiellt lagra omkring 20 miljoner ton biogen koldioxid årligen.

Möjliggör bio-CCS export för Sverige?

”Det är en enorm potentiell exportmarknad för Sverige att kunna åstadkomma negativa nettoutsläpp genom bio-CCS och sälja certifikat till länder och företag som inte har samma möjligheter. Detta är tack vare det stora antalet biogena punktutsläpp från vår industri som har goda möjligheter till energiintegrering av koldioxidinfångning, samt att biomassan härstammar från ett modernt och certifierat skogsbruk”, menar Max.

Han lyfter fram svenska Skogsstyrelsen- och skogsindustrins förmåga att jobba med bra kartläggning av virkesförråd, säkerställa var virket kommer ifrån och hur kolbalansen ser ut – om vi till exempel tar ut mer än vad vi lagrar baserat på skogens tillväxt.

”Bio-CCS kan komma att bli en än viktigare del i hur Sverige löser sina klimatmål, utifrån nyheten att skogen eventuellt inte växer lika snabbt som tidigare och därmed inte lagrat lika mycket CO2-ekvivalenter som beräknat. Debatten om minskade skördenivåer från skog och underskott av lagrad kol i skogen kan driva på betydelsen av bio-CCS att både bidra till klimatmålen och vara en affärsmöjlighet för pappers- och massaindustrin”, säger Max.

Möjligheter och utmaningar

Möjligheten att lagra koldioxid i marken beror på geologiska förutsättningar och kan därför vara begränsad i Sverige. Sverige ligger efter våra grannländer Norge och Danmark vad gäller möjligheter och mognaden av geologiska lagringsplatser. Det innebär att svenska bio-CCS-projekt behöver transportera den infångade koldioxiden till en plats där den kan lagras och det kan vara en utmaning, både ur ett säkerhets- och kostnadsperspektiv. Vid transport med fartyg krävs det att koldioxiden först omvandlas till vätskeform, innan den kan tas emot vid lagringsplatsen och pumpas ner i marken.

Liquid Winds projekt Flagship Two ska producera e-metanol och är ett exempel på ett projekt där CCS planeras nyttjas för att hantera de fossila utsläppen från avfallsförbränning. AFRY är involverade som projektpartner både för det kommunala kraftvärmebolaget Sundsvall Energi AB och hos projektutvecklaren Liquid Wind.

Max lyfter fram värdet av samverkan:

”Just nu är det många aktörer som försöker utveckla hela värdekedjan själva, från CO2 infångning till transport och lagring. För just CO2 transporten, så finns det stora kostnadsbesparingar att vinna om projekt samarbetar i så kallade hubbar, där man kan dela på kostnader för gemensam infrastruktur. Ska vi verkligen gå mot att nå den potential som finns för CDR som en svensk exportmarknad, då behöver regeringen ta en något mer aktiv roll i utvecklingen av storskalig gemensam infrastruktur för transport av infångad CO2.”

Sälja och köpa certifikat – vinst för klimat och företag

Det finns även något som kallas frivillig marknad för företag som vill köpa kolsänke-certifikat (Voluntary Carbon Market, VCM). Det möjliggör för företag att frivilligt kompensera för sina koldioxidutsläpp genom att köpa certifikat från projekt som minskar eller avlägsnar koldioxid från atmosfären – som exempelvis koldioxidinfångning med lagring.

Vilken inverkan har politiken för färdriktningen?

”De 36 miljarder som Energimyndigheten avsatt kanske räcker till att driva 1–2 större BECCS-anläggningar med en kapacitet på cirka 1M ton CO2/år. I skrivande stund har Stockholm Exergi fått 20 av de 36 miljarderna för sitt 0,8 M ton CO2/år projekt. För att nå klimatmålen pekar prognoser på att vi behöver anläggningar som fångar in cirka 5 - 7 miljoner ton CO2/år. Detta kan komma att öka givet att nyheterna kring minskade tillväxtnivåer i våra svenska skogar. Det är mycket bra att regeringen satsar – men det kommer sannolikt att krävas mer”, säger Max.

Att gå från idé och utveckling, till tillstånd och att bygga fullskalig produktion innebär vanligtvis en projekttid om cirka 5–7 år, samtidigt som dagens investeringsvolym endast kan bidra till en mindre andel av det som krävs. Tiden börjar bli knapp.

Några punkter för koldioxidinfångning som Max hoppas ska ske i Sverige inom 10 år:

- Mer finansiering via statliga stöd så att volymer kan köpas av staten som motsvarar de volymer prognoserna pekar på för att uppfylla våra (EU-styrda nationella) klimatmål.

- Att vi får på plats en nationell strategi för CO₂-infrastruktur, där statlig finansiering bidrar till att sådan infrastruktur kommer på plats, för att reducera kostnader för den breda massan av projekt som kan möjliggöra tillväxt av en ny svensk exportindustri.

- Att den frivilliga marknaden VCM fortsätter växa så starkt som den gör idag, bland annat genom att alla företag som skrivit under SBTi* handlar CDR certifikat.

- Tydligare lagstiftning särskilt kring allokering av negativa utsläpp, vilket är på gång inom EU. Det underliggande premissen är att EU behåller klimatmålen.

- Att Sverige tar vara på all biogen CO2 för att skapa en ny exportmarknad för CDR- och CCU.

*About us - Science Based Targets Initiative

AFRYs erbjudande

2024 hade AFRY nästan 100 CCU- och CCS-projekt, bland annat hjälper vi Heidelberg Materials i Brevik, vi är Due Diligence Advisor till Microsoft’s CDR-program och vi arbetar med e-bränsle projektutvecklaren Liquid Wind.

Vi på AFRY har en unik kombination av managementkonsulter och specialister inom process-och energiteknik. Vi vet hur tekniken bör integreras för att minimera kostnader samtidigt som våra rådgivande experter ser över affärsmöjligheter och kundens roll i värdekedjan för att skapa lönsamma CCUS-projekt.