Mode med hållbar tråd
Kläder sågs en gång som en nödvändighet, som skyddade oss från elementen. Idag ses kläderna vi bär som en form av självuttryck. Vad vi bär är vad vi är. Under de senaste 15 åren har klädproduktionen mer än fördubblats, men antalet gånger vi använder våra kläder har minskat dramatiskt.
För tre decennier sedan blev snabbt mode till lågt pris mainstream. Katalysatorn? Syntetfibrer. Återförsäljare började marknadsföra många "mikrosäsonger" för att öka försäljningen. Dessa plagg är tillverkade snabbt och med stram budget och är vanligtvis inte gjorda för att hålla, och "billigt" blir i slutändan en kostnad som inte bärs av konsumenten. Varje år slängs mer än hälften av det snabba mode som produceras, och tre fjärdedelar av alla kläder som tillverkas globalt hamnar antingen på soptippen eller förbränns. Det ser inte så bra ut att se fashionabel ut.
På senare år har konsumenterna blivit mer medvetna om sina garderobers miljöpåverkan. Med sin köpkraft utövar konsumenterna påtryckningar på modeindustrin att förbättra sitt miljöavtryck och satsa på mer hållbara metoder.
Detta förändrar också hur varumärkesägare och återförsäljare arbetar och påverkar också resten av textilvärdekedjan. Större vikt läggs vid att införa hållbara metoder för upphandling av textilfibrer, miljömärkning och efterlevnad av flera certifieringssystem. Och det senaste fokusområdet? Återvinning av textilfibrer och hållbar fiberproduktion.
Men det är ingen enkel uppgift att klassificera och kvantifiera vilka fibrer som är mer hållbara än andra. Är bomull mer hållbart än polyester? Hur är det med halvsyntetiska fibrer? Det blir lite knepigt.
Historiskt sett var naturfibrer som bomull den dominerande fibertyp som användes för textilier. Men bomull kräver odlingsmark som annars skulle kunna användas för livsmedelsproduktion. Dessutom är bomull en vattenintensiv, gröda som är känslig för miljöfaktorer. Med tanke på detta är det inte förvånande att bomullsproduktionen inte har ökat mycket sedan slutet av 1980-talet. Den marginella ökning vi sett beror på ökad avkastning och genmodifiering. Många accepterar dock inte användning av GMO och det är bara ekologisk bomull som vinner marknadsandelar.
Idag är syntetfibrer den vanligaste typen av fibrer i textilier, i synnerhet polyester. Även om polyester är jämförelsevis billigt och hållbart, är dess största nackdel att den är oljebaserad. Enligt Forbes används nästan 70 miljoner fat olja varje år för att producera polyester runt om i världen. Och om din polyester-T-shirt hamnar på en soptipp, kommer det att ta mer än 200 år för den att brytas ned.
Under det senaste decenniet har produktionen av halvsyntetiska konstgjorda cellulosafibrer (MMCF) som viskos och lyocell ökat avsevärt. MMCF:er är huvudsakligen tillverkade av träd, som inte kräver odlingsmark och som har litet vattenavtryck. Dessutom är MMCF:er inte oljebaserade och är i stor utsträckning biologiskt nedbrytbara. Dessa fibrer erbjuder modeindustrin ett fungerande alternativ i strävan efter mer hållbara lösningar.
Med det sagt håller fler lösningar på att växa fram. Exempelvis nya textilfibrer som produceras med alternativa råvaror eller förbättrade processer. Vissa har till och med förbättrad funktionalitet. Kanske har du redan stött på plagg gjorda av PET-flaskor, jordbruksavfall eller till och med ett gammalt par jeans? Modeindustrin genomgår faktiskt en omvandling – från sina traditionella linjära system till en cirkulär ekonomi.
Även om större delen av de nya textilfibrerna fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium, påskyndas kommersialiseringen genom partnerskap i värdekedjan. Vanligtvis upprättas dessa partnerskap mellan nya textilfiberproducenter, vanligen nystartade företag, och väletablerade, globala varumärkesägare. Det är inte förvånande att branschaktörer som Aditya Birla, Lenzing, Metsä Fibre, Sateri, Södra och Suzano noterar detta och – ännu viktigare – vidtar åtgärder. Alla arbetar hårt för att utveckla fibrer för de trådar som kommer att sy ihop modeindustrins väg mot hållbarhet.
Vi på AFRY Management Consulting kan hjälpa dig att spinna dina fibrer till denna välbehövliga tråd. Vi hjälper våra kunder att identifiera affärsmöjligheter i hela värdekedjan för textilier. Vi är särskilt aktiva när det gäller att bedöma mognaden hos ny textilfiberteknik, att modellera MMCF:ernas konkurrenskraft i förhållande till andra fibrer och att diskutera behovet av förnybara textilfiber med varumärkesägare.
En sista tanke. Ta en titt på vilka skatter du har i din garderob. När nedstängningen slog till tidigare i år började jag äntligen gå igenom mina garderober. Femte från vänster hängde en jeansskjorta som min mamma köpte till mig när jag fortfarande gick i grundskolan. På lappen står det "100% cotton, Age 13". Bredvid den här skjortan hänger min nya favoritklänning. Och på dess lapp står det "100% lyocell (TENCEL)".
