Så skyddar RAMS samhällsinvesteringar i transportinfrastruktur

De ekonomiska argumenten: vad siffrorna visar

Över hela Europa investerar regeringar och myndigheter i underhåll och förnyelse eftersom kostnaden för fel och driftstörningar ofta är högre än kostnaden för att förebygga dem. Omfattningen av dessa satsningar visar tydligt varför.

• Sverige antog en nationell plan för transportinfrastruktur på 1 171 miljarder kronor för perioden 2026-2037, en av de största satsningarna i landets historia. I planen avsätts 210 miljarder kronor för järnvägsunderhåll och 354 miljarder kronor för vägunderhåll.
• Tyskland investerade 20,1 miljarder euro i järnvägsinfrastruktur under 2024, varav cirka 4,5 miljarder euro avsåg underhåll.
• Norge rapporterade investeringar på 786 miljoner euro i underhåll av järnvägsinfrastruktur, som en del av ett långsiktigt fokus på förnyelse och upprustning.
• Finland investerade 297 miljoner euro i järnvägsunderhåll och 381 miljoner euro i vägunderhåll under 2024.

Detta är inte bara siffror på papper. De speglar en gemensam insikt bland offentliga infrastruktursägare om att löpande investeringar bidrar till att säkra anläggningarnas funktion och prestanda över tid, medan uppskjutet underhåll ofta leder till högre kostnader längre fram.

Ett bra resultat kräver investeringar

Där underhåll och långsiktig planering prioriteras syns resultaten i de nyckeltal som är viktiga för allmänheten.

• Norge rapporterade en tillgänglighet i järnvägsinfrastrukturen på 98,9 % under 2025.
• Schweiz uppnådde 94,1 % punktlighet för tåg, med 98,6 % punktlighet för anslutningar.
• I Sverige anlände 88,6 % av fler än en miljon persontåg i tid under 2025, och över 96 % anlände inom 15 minuter från tidtabell.
• Tjeckien uppnådde en punktlighet på 88,2 % under 2025, det bästa resultatet på tio år. Trots omfattande förnyelsearbeten anlände 98,5 % av tågen inom 15 minuter från tidtabell.

Mönstret är tydligt: tillförlitlig, tillgänglig och säker infrastruktur bidrar till lägre livscykelkostnader och bevarar sitt värde över tid. RAMS är ett sätt att omsätta dessa mål till mätbara krav som kan skrivas in i specifikationer och upphandlingar, så att leverantörer kan svara mot tydligt definierade mål i stället för allmänt hållna förväntningar.

Konsekvenserna av att inte arbeta med RAMS

Störningar medför kostnader som sträcker sig långt bortom själva reparationskostnaden. I Sverige uppskattas kostnaderna för vägtrafikolyckor motsvara 2,6 procent av BNP. Den siffran visar vad ett alltför snävt budgetperspektiv ofta missar: förlorad tid, minskad produktivitet och konsekvenser för människor påverkar ekonomin långt efter att den direkta händelsen har inträffat.

Tidpunkten har också stor betydelse för kostnaden. Ett vanligt och kostsamt misstag är att behandla RAMS som en kontroll i ett sent skede av projektet, snarare än som en del av det tidiga planeringsarbetet. När risk- och säkerhetsarbetet påbörjas redan under förstudie- och upphandlingsfaserna utgör kostnaden vanligtvis en liten del av den totala projektbudgeten. När arbetet skjuts upp förändras situationen snabbt.

Att identifiera risker sent i processen kan innebära omförhandlingar med leverantörer, ombyggnation av utrustning och omfattande kompletteringar av dokumentation. I praktiken kan åtgärder som genomförs sent kosta flera gånger mer än om samma arbete hade planerats och genomförts från början.

I vissa fall får en anläggning inte tas i drift förrän alla krav är uppfyllda. Förseningar innebär då inte bara uppskjutna tidplaner, utan också att investeringar står outnyttjade samtidigt som kostnaderna fortsätter att öka.

Genom att integrera RAMS tidigt i projektet blir det möjligt att utvärdera olika design- och teknikval utifrån ett livscykelperspektiv, inte bara utifrån den initiala investeringskostnaden. Det ger bättre beslutsunderlag, färre oväntade utmaningar under genomförandet och en mer tillförlitlig infrastruktur som levererar enligt förväntningarna under hela sin livslängd.

Regelefterlevnad och ansvar för samhällsinvesteringar

Transportinfrastruktur omfattas av höga krav på säkerhet, tillgänglighet och funktion. Dessa krav styrs av europeiska direktiv, nationell lagstiftning och branschstandarder, såsom EN 50126 för järnvägsapplikationer. RAMS skapar den strukturerade dokumentation och det faktaunderlag som myndigheter, granskare och andra intressenter förväntar sig. När RAMS tillämpas på rätt sätt underlättar det både regelefterlevnaden och möjligheten att visa att kraven har uppfyllts.

Det är också viktigt ur ett samhälls- och investeringsperspektiv. När mål för tillgänglighet, risknivåer och livscykelkostnader kan presenteras på ett tydligt och transparent sätt blir det enklare att fatta välgrundade investeringsbeslut och att motivera dem inför olika intressenter.

RAMS ger dessutom ingenjörer, projektorganisationer och beslutsfattare en gemensam referensram. Det skapar ett gemensamt faktabaserat beslutsunderlag där bedömningar och prioriteringar kan göras utifrån analyser och mätbara mål, snarare än antaganden.

För offentliga beställare som ansvarar inför politiska beslutsfattare, finansiärer och medborgare är denna spårbarhet ofta lika värdefull som den tekniska lösningen i sig. Den ger ökad transparens, stärker förtroendet för investeringsbesluten och visar hur offentliga medel används för att skapa långsiktigt värde för samhället.

Från regelefterlevnad till konkurrensfördel

Framåtblickande infrastruktursägare ser i allt högre grad RAMS som mer än ett regulatoriskt krav. Ett moget RAMS-arbete skapar en grund för robust infrastruktur, förutsägbar prestanda och hållbar drift. Det ger organisationer möjlighet att balansera säkerhet, tjänstekvalitet och livscykelkostnader samtidigt som anläggningarnas långsiktiga värde säkerställs.

För offentliga ägare är värdet ofta stabilt snarare än dramatiskt. RAMS eliminerar inte alla risker och utlovar inte en infrastruktur som aldrig drabbas av fel. Det som RAMS erbjuder är etablerade metoder för att förstå risker, formulera tydliga krav och följa upp resultat med stöd av fakta och underlag. Över en anläggnings livslängd leder denna systematik ofta till färre överraskningar, mer förutsägbara budgetar och beslut som kan förklaras och försvaras.

I takt med att infrastrukturen blir alltmer sammankopplad, komplex och samhällskritisk blir förmågan att förutse fel och störningar, snarare än att reagera på dem i efterhand, en allt viktigare konkurrensfaktor.

Frågan är inte längre om organisationer har råd att investera i RAMS.

Frågan är om de har råd att låta bli.

Vill du veta hur detta kan tillämpas i dina projekt?

Ta del av AFRYs RAMS-tjänster och expertkunskap, eller kontakta våra RAMS-specialister för att diskutera hur ett livscykelperspektiv kan bidra till att minska kostsamma störningar i ditt nästa infrastrukturprojekt.