Insikter från Swedish Security Forum 2025: Utmaningar och möjligheter i en ny era

Sverige i en ny säkerhetspolitisk miljö

Statsminister Ulf Kristersson inledde med att tala om hur det säkerhetspolitiska läget har utvecklats de senaste åren. Sveriges inträde i NATO ger oss en stor trygghet, och vi står också för ett uppskattat bidrag till den gemensamma alliansen - både med vår försvarskapacitet och vårt strategiska geografiska läge.

Försvarsindustristrategi för innovation, produktion och samarbete

Regeringen har nyligen presenterat Sveriges första försvarsindustristrategi för innovation, produktion och samarbete. Försvarsminister Pål Jonsson lyfte några avgörande faktorer för att vi tillsammans ska kunna ro strategin i land, såsom tillförsel av kapital till försvarsindustrin, ändring av ESG-regler, samt tillgång till personal, i form av till exempel universitetsutbildningar, för att underlätta rekrytering.

Jonsson framhöll även att fler civila företag med spetsteknik behöver komma in på försvarsmarknaden och kunna leverera inom försvarssektorn. Tillverkningsindustrin ligger långt framme inom avancerad automation och tillverkning - vi måste hitta vägar så att den effektivitet som finns i civil tillverkningsindustri kan överföras till försvarsindustrin.

Här kan vi på AFRY som tjänsteleverantör till flera olika sektorer, och med expertkunskap från såväl produktutveckling som tillverkning och automation, bidra med överföring av kunskap och processer från andra branscher. Vi misstänker att försörjningskedjor, råvarutillgång och ingenjörsbrist kan bli svåra nötter att knäcka. Dessutom har vi en utvecklingsskuld i form av att de flesta materielsystem idag är utvecklade för små serier. Aktörer som AFRY kan stötta genom vår kapacitet, bredd och erfarenhet från olika sektorer, med att tillföra ingenjörer och kompetens till försvarsindustrin.

Läs mer om AFRYs kommentarer till försvarsstrategin här.

Sveriges position är stark, men vi behöver komma ifrån vår ängslighet

Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben på Försvarsmakten, framhöll att Sverige har en unik försvarsindustri och ett gott samarbete mellan privata aktörer och myndigheter. Detta ger Sverige ett starkt utgångsläge när hela samhället behöver samarbeta för att stärka försvarsförmågan.

I en panel med bland annat överbefälhavaren, en representant för akademin och försvarets materielverk, diskuterades de kulturella förändringar som krävs avseende att vi måste våga ta fler risker, och hitta sätt att hantera och leva med dessa. Det rör sig framför allt om en ängslighet inför finansiella risker, eller risken att man satsar i fel projekt.

Paneldeltagarna var överens om att vi måste våga satsa och riskera att en del satsningar slår fel, för att vi ska kunna öka både innovations- och leveranstakten. Generaldirektören för FOI Jens Mattsson uttryckte att vi ibland verkar vara ”mer rädda för revisorerna än för ryssarna” - det behövs helt klart en kulturförändring för att vi ska kunna bli mer kvickfotade i det snabbt förändrade säkerhetsläget.

Större friheter åt leverantörer inom försvarsindustrin för att säkra snabba leveranser

Ett ämne som diskuterades flitigt var att myndigheterna måste börja lita mer på leverantörerna inom försvarsindustrin, att man köper in “förmåga som en tjänst” – det vill säga att myndigheterna kravställer själva förmågan, och därefter ger industrin ”konstnärlig frihet”, som Oscar Jonsson från Försvarshögskolan uttryckte det, att utveckla de bästa tekniska lösningarna.

Det kan handla om nya sätt att göra upphandlingar; att inte kravställa tekniska detaljer ner på mikronivå, utan att i stället kravställa förmågan att leverera bästa möjliga lösning. Svenska myndigheter, och i förlängningen vårt samhälle, har helt enkelt inte längre tid att kravställa på den nivån man tidigare kunnat - vi måste få upp hastigheten i beställningar och leveranser – annars hinner materielen bli obsolet innan den ens når beställaren.

Ett annat diskussionsämne rörde vilken teknik det är vi ska satsa på - spetsig teknik kontra volym? Vi behöver givetvis båda. Konceptet ”förbandsnära innovation” lyftes fram – vi måste komma närmare slutbrukaren när vi utvecklar system. Detta bygger också på ett förändrat kundbeteende – även i detta avseende måste Försvarsmakten och Försvarets Materielverk börja beställa på ett annat sätt än idag.

Vi behöver dessutom öka farten i utvecklingsprocesserna, vare sig det gäller material, drönare eller hela vapensystem. I hela ledet, från beställning och inköp till konstruktion och godkännande behöver vi reducera flaskhalsar.

Det kan till exempel röra sig om att förkorta tillståndsprocesser, men även att förenkla interna godkännandeprocesser. Man måste kunna köpa in material på ett enklare sätt än idag, och vi behöver även öka transparensen i upphandlingsstegen.

Panelen och deltagarna var överens om att försvarsindustristrategin i sin helhet är ett bra första steg, men nu måste vi gå till handling. Här behöver vi ha ett iterativt tillvägagångssätt, så att vi kommer i gång och börjar agera, för att sedan utvärdera och korrigera efterhand. Vi har inte tid att vänta tills hela pusslet är färdigt utan vi måste komma till skott och våga prova oss fram.

Samhället i orostider: EU och Sverige står samlat

Magdalena Andersson, partiordförande för Socialdemokraterna, talade om vår förändrade omvärld, med allt från Rysslands invasion av Ukraina, till kovändningen från vår tidigare bundsförvant USA – det är helt enkelt en ny världsordning som håller på att växa fram. Hon menade på att när världens stormakter inte går att lita på är EU viktigare än någonsin för att garantera den regelbaserade världsordningen. När även vissa EU-stater sätter upp hinder för det fortsatta stödet till Ukraina, så kommer en så kallad ”Coalition of the willing” frivilligt att gå in och fortsätta stötta.

I Sverige är regering och opposition överens om stora delar av Sveriges försvarsstrategi och satsningar. Andersson saknade förvisso skrivelser om statligt delägande i försvarsindustristrategin, något som grannlandet Finland har i sin strategi, men var i övrigt positiv till innehållet.

Socialdemokraterna har föreslagit en totalförsvarsfond på 250 miljarder kronor, att låna från till välbehövliga försvarssatsningar. Andersson påpekar att Sverige har "sparat i ladorna" för just sådana här tillfällen, men framöver måste vi hitta en permanent finansieringslösning då försvarssatsningar inte är något vi kan göra tillfälligt.

Andersson nämner som en huvudpunkt i totalförsvarssatsningarna, förutom utökning av armén och luftförsvaret, att vi behöver rusta transportnätet, både vad gäller järnväg och väg. Här kan AFRY vara en nyckelspelare, med sin breda kompetens och erfarenhet inom infrastruktur, kombinerat med vårt fokus på resiliens och säkerhet.