Möt en av 18 certifierade trafiksäkerhetsgranskare i Sverige

När och hur fick du upp ögonen för specialistområdet trafiksäkerhet?  

Det var tidigt i karriären i Göteborg. Det pågick en sorts revolution inom trafiksäkerhetsarbetet, några år innan Nollvisionen blev trafiksäkerhetsarbetets ledstjärna. Från att trafiksäkerhetsarbetet var inriktat på att förhindra olyckor började man fokusera på hur olyckorna som ändå inträffade inte skulle få allvarlig eller dödlig utgång. I Göteborg jobbade jag mycket med att göra både gångvägarna till och från spårvagnshållplatserna, själva hållplatserna och sträckorna längs spåren säkrare. Ett stort arbete var också att föreslå vilka olycksdrabbade korsningar som skulle kunna byggas om till cirkulationsplatser för att få lindrigare skador vid olyckor.  

Jag började på AFRY i Solna för 13 år sedan och ett av mina första uppdrag var en trafiksäkerhetsgranskning i Norrköping. Det fanns vid den tiden inga certifierade trafiksäkerhetsgranskare i Sverige så vi fick ta hjälp från Danmark. Det motiverade mig till vidareutbildning för att bli certifierad trafiksäkerhetsgranskare, och idag är jag en av 18 som finns i Sverige.

Du jobbar bland annat med trafiksäkerhetsgranskning, vad innebär det?

En trafiksäkerhetsgranskning är en oberoende, systematisk och teknisk säkerhetskontroll av ett vägprojekt. Trafiksäkerhetsgranskningar ska genomföras vid flera faser i vägplaneprocessen, från den inledande planeringen till dess att vägen har öppnats för trafik. De genomförs enligt fastställda rutiner som är olika beroende på vilket skede vägprojektet är i. Ett vägprojekt är ett projekt som omfattar antingen nyanläggning av väg eller betydande förändring av befintlig väg som påverkar trafikflödet.

Det är Transportstyrelsen som kravställer att trafiksäkerhetsgranskningar görs enligt de rutiner som finns, om granskningar inte gjorts riskerar vägen att inte kunna tas i bruk. Enbart den som är certifierad trafiksäkerhetsgranskare får genomföra trafiksäkerhetsgranskningar. För att bli certifierad krävs att man genomgått en utbildning för att bli trafiksäkerhetsgranskare. I dagsläget är det endast Lunds tekniska högskola som erbjuder utbildning till trafiksäkerhetsgranskare.

Hur planerar man en trafiksäker stad?

För att åstadkomma en trafiksäkrare stad kan det första steget vara att ta fram en trafiksäkerhetsstrategi för en kommun. Där beskrivs nuläget, de utmaningar som finns och i vilken riktning som man vill arbeta. Tillsammans med kommunala tjänstemän tas en lägesbeskrivning fram genom bland annat faktainsamling, statistik, kartor och rörelsemönster. Utifrån detta identifieras vilka insatsområden som bedöms vara de viktigaste att fortsätta att arbeta med.

I nästa skede tas åtgärdsplaner för en förbättrad trafiksäkerhet fram. Det kan vara fysiska åtgärder så som hastighetssäkrade övergångsställen, säkrare utformning av korsningar eller överfarter, säkrare skolvägar eller förslag på kampanjer för en säkrare trafikmiljö. Planen förankras hos kommunens tjänstemän innan den överlämnas för politisk hantering för att därefter tas vidare för upphandling av projektering och utförande.

I samhällsbyggnadsprojekt är det viktigt att inkludera trafiksäkerhetskompetens, precis som det är viktigt att ha vägprojektörer, landskapsarkitekter, miljöexperter, VA-specialister och experter på barns säkerhet. Att integrera denna kompetens tidigt i projektet kan förebygga nödlösningar såsom hastighetsnedsättningar och andra trafikregleringar, i slutskedet. Även om det inte finns något krav på att en trafiksäkerhetsgranskare ska vara med i ett detaljplaneprojekt har vissa kommuner har börjat efterfråga denna expertis i mer komplexa projekt. Vid upprustning av befintliga områden är behovet av en trafiksäkerhetsexpert ofta tydligare uttalat.

Hur bidrar AFRY till en bättre trafiksäkerhet i Sverige?  

AFRY är från och med i år nummer ett på Trafikverkets ramavtal för trafiksäkerhetsgranskningar. Just nu jobbar vi med trafiksäkerhetsgranskningar i två stora projekt i Sverige. E18 Jakobsberg-Hjulsta är en viktig del i det nationella vägnätet där flera anslutande vägar måste ses över inför öppnandet av förbindelsen Häggvik-Hjulsta hösten 2026. Det andra gäller en granskning av trafikplats Ljungarum på E4-väg 40 i Jönköping som är ett nav i Sveriges transportsystem med mycket tung trafik.

Kommande projekt som också har koppling till den gröna omställningen i norr är trafiksäkerhetsgranskningar på E4 mellan Umeå och Skellefteå. Vägen kommer att behöva byggas om längs vissa sträckor bland annat på grund av utbyggnaden av järnvägen Norrbotniabanan som kommer att sträcka sig mellan Umeå och Luleå. Nya trafikplatser och passager behövs för att både trafikanter och djur ska kunna korsa vägen.

Utöver trafiksäkerhetsgranskningar bidrar AFRY till en bättre trafiksäkerhet i andra uppdrag så som uppdrag med säkra skolvägar, trafiksäkerhetsanalyser, trafikanordningsplaner och trafikutformning.

Vilka utmaningar ser du inom trafiksäkerhet utifrån din roll?  

Under 2023 var 43 % av de omkomna i svensk vägtrafik oskyddade trafikanter, jämt fördelade mellan motorcyklister, cyklister och gående Dessa trafikanter är mest utsatta för allvarliga kollisioner, även om alla håller hastighetsgränserna. Den stora utmaningen är att få fler människor att gå och cykla utan att öka antalet dödsfall eller allvarliga skador. Samtidigt är det viktigt att oskyddade trafikanter kan röra sig på ett enkelt och säkert sätt i trafiken, eftersom aktiva transporter är viktiga för ett hållbart samhälle.

En del av en lösning är den lovande tekniska utvecklingen inom fordonssäkerhet, som använder datasystem och geodata för att utveckla geofencing och automatiska hastighetsbegränsningar samt autobroms vid risk kollisioner. Det kommer dock att ta tid innan denna teknik är fullt implementerad i alla fordon.

För att åstadkomma en miljö som är mer trafiksäker är det viktigt att man i planeringsarbetet utgår från att vuxna inte alltid är normen. Hänsyn måste tas till barn, äldre och personer med funktionsvariationer för att skapa miljöer där alla har möjlighet att röra sig på ett säkert sätt.