AFRY är en del av Sveriges totalförsvar
Människorna bakom vattnet, elen, kommunikationen och infrastrukturen vi ofta tar för givna
I samband med Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vi alla bidrar till Sveriges motståndskraft. För totalförsvaret är inte bara Försvarsmakten - det är alla människor som på olika sätt bidrar till att samhället fungerar när det utsätts för påfrestningar. Möt några av våra medarbetare som berättar om hur just de bidrar till det svenska totalförsvaret genom sitt arbete på AFRY.
En vanlig dag tänker vi sällan på allt som måste fungera omkring oss. Att det kommer rent vatten ur kranen, att elen tänds när vi trycker på strömbrytaren, att mobilnätet fungerar, att livsmedel når butikshyllorna och att vägar, järnvägar och samhällsviktiga anläggningar gör sitt jobb.
Bakom detta finns människor som planerar, bygger, utvecklar och underhåller de system som är avgörande för att samhället ska fungera, både i vardagen och vid kris eller krig. Genom att stärka dessa samhällsfunktioner bidrar våra medarbetare till ett robustare och mer motståndskraftigt Sverige, både i vardagen och i situationer där samhället utsätts för påfrestningar.
Marcus Blom, kraftledningsprojektör
"En förutsättning för att våra samhällsfunktioner ska fungera i Sverige är att vi har ett robust och driftsäkert elnät. Genom att vara en del av både utbyggnad och underhåll av vårt stamnät bidrar jag och min sektion till att stärka elnätsinfrastrukturen och att elförsörjningen är tillförlitlig."
Veronika Nordell, senior specialist inom kvalitetssäkring av läkemedelsproduktion
"För en god beredskap behöver Sverige vara oberoende genom att ha inhemsk produktion av såväl medicintekniska produkter för exempelvis sårvård och operation som produktion och distribution av olika typer av läkemedel till sjukhus och apotek."
Mathias Hansson, projektledare och specialist livsmedelsproduktion
"Spannmål är grunden för många av våra viktigaste livsmedel. För att stärka livsmedelsberedskapen räcker det inte att ha tillgång till råvaran - det måste också finnas kapacitet att lagra, hantera och förädla den. Genom min erfarenhet bidrar jag till att de lösningar som planeras också fungerar när de behövs."
Emilia Ricciuti, expert Cyber security
"Öresundsbron är en av Sveriges viktigaste förbindelser till omvärlden, den knyter samman Sverige och Danmark för både persontrafik och godstransporter. Bron styrs och övervakas av tekniska system som måste fungera dygnet runt, året om. "
Elle Birkfeldt, järnvägsingenjör
"Som ingenjör med inriktning mot markarbeten hjälper jag till att utforma och planera den infrastruktur som krävs för att järnvägssystemet ska vara driftsäkert och tillförlitligt. "
Marcus Blom arbetar som kraftledningsprojektör i främst stam- och regionnätsprojekt. Han planerar sträckning och utformning av nya ledningar, åtgärder vid ombyggnationer av befintliga ledningar samt att beräkna elektriska och magnetiska fält från både nya och befintliga ledningar. Han är även en del av Svenska kraftnäts insatsstyrka, som är en nationell beredskapsresurs för att hantera störningar i elsystemet vid olika typer av samhällskriser.
Vad tror du att många inte tänker på när det gäller just din samhällsfunktion?
Jag tror att det är många som tar elnätet för givet och inte reflekterar över vad som krävs för att lampan ska tändas eller att mobiltelefonen börjar ladda när man sätter i kontakten. Det kräver planering, projektering och byggnation för att vi ska få elen hela vägen fram till hushåll, industri och samhällsviktiga funktioner.
Det som gör mig mest stolt över mitt arbete, utöver att vara mitt i den gröna omställningen och elektrifieringen av samhället, är att bygga ett säkert och robust elnät. Att vi har ett driftsäkert elnät är en grundförutsättning för att alltifrån sjukvård, skolor och kommunikation till industri och transporter ska fungera. Att få vara en del av att säkerställa att dessa vitala samhällsfunktioner fungerar känns både viktigt och meningsfullt.
Veronika Nordell arbetar med projektering, installation och testning av anläggningar för tillverkning av läkemedel. Rollen kan variera med olika projekt men handlar ofta om kvalitetssäkring av läkemedlet.
Vad tror du att många tar för givet när det gäller ditt arbete?
– Kanske att man som patient tar för givet att det är rätt läkemedel, med rätt dos och rätt märkning i rätt förpackning, transporterad i rätt temperatur. Men den garantin kräver en enorm noggrannhet och spårbarhet med avseende på vilken råvara som använts, vilken batch som har tillverkats när och var, i vilken förpackning som ett läkemedel har packats, hur den är märkt och hur den har lagrats och transporterats. En garanti som man ska kunna ta för given men som kräver kontroller och åter kontroller, berättar hon.
– Det som gör mig mest stolt med mitt arbete är att vara en kugge i det stora maskineriet som det är att tillverka ett läkemedel. Kuggen som jag bidrar med, är att varje patient får en säker produkt, varje gång!
Bakom en enkel produkt som mjöl finns en lång kedja som ska fungera
Mathias Hansson är senior projektledare och specialist inom livsmedelsproduktion, med särskilt fokus på spannmål, malning och olika typer av livsmedelsprocesser. Kärnan i arbetet är att få hela kedjan att fungera – från spannmål till färdig livsmedelsprodukt.
– Jag tror att många tar för givet att mjöl och andra baslivsmedel alltid finns på hyllan. Men bakom en ganska enkel produkt finns en lång kedja av beroenden, från bonden som ska kunna odla och skörda spannmålet - vilket i sin tur kräver tillgång till viktiga insatsvaror och en fungerande energiförsörjning - till lagring, transport, rensning, malning, hantering och paketering innan det kan bli mat på våra bord. För att vår livsmedelsberedskap ska fungera i praktiken behöver därför hela kedjan vara robust, säger han och forsätter:
– Jag har arbetat länge med spannmål, kvarnar och livsmedelsprocesser och varit med i komplexa projekt från tidiga förstudier hela vägen till driftsatta anläggningar. Att nu kunna använda den erfarenheten för att bidra till Sveriges livsmedelsberedskap känns väldigt meningsfullt.
Beredskapsveckan 2026
Under Beredskapsveckan 2026 riktas fokus återigen mot ett viktigt budskap: Du är en del av Sveriges totalförsvar. Temat påminner om att Sveriges förmåga att hantera kriser och ytterst krig inte bara bygger på militära resurser, utan också på människor, kunskap och samhällsfunktioner som får vardagen att fungera. Här kan du läsa mer om Beredskapsveckan 2026 och hur du själv kan bidra till Sveriges motståndskraft: Om beredskapsveckan på MCF:s hemsida.
"En säker tillgång till dricksvatten är avgörande"
Carolina Lundqvist, är expert inom hydrogeologi och vattenverksprojektering och arbetar främst med att stärka dricksvattenförsörjningens robusthet. Det innebär att hjälpa kommuner och VA-organisationer att förbereda sig för störningar genom nödvattenplanering, skydda viktiga vattenresurser genom vattenskyddsområden samt identifiera risker genom risk- och sårbarhetsanalyser.
Hur bidrar ditt arbete till Sveriges beredskap?
– En säker tillgång till dricksvatten är avgörande för både samhällets funktion och Sveriges beredskap. Genom att ta fram nödvattenplaner, genomföra riskanalyser och stödja beredskapsplanering bidrar jag till att stärka samhällets förmåga att hantera störningar, kriser och andra extraordinära händelser, berättar hon och tillägger:
– Många reflekterar nog sällan över vad som skulle hända om det plötsligt inte kom något vatten ur kranen. Bakom varje lösning för nödvattenförsörjning ligger omfattande förberedelser, logistik och samverkan för att säkerställa att människor har tillgång till säkert dricksvatten när det behövs som mest. Jag är stolt över att hjälpa samhället att förbereda sig innan en kris inträffar. Att veta att god planering kan göra verklig skillnad och bidra till att skydda människors hälsa och trygghet i en utsatt situation känns mycket meningsfullt.
Bidrar till en säkrare Öresundsbro
Emilia Ricciuti arbetar med cybersäkerhet och har varit med och stärkt säkerhetsarbetet hos Öresundsbron, bland annat med att hjälpa verksamheten att möta de nya kraven i NIS2, EU:s regelverk för cybersäkerhet.
– Öresundsbron är en av Sveriges viktigaste förbindelser till omvärlden, den knyter samman Sverige och Danmark för både persontrafik och godstransporter. Bron styrs och övervakas av tekniska system som måste fungera dygnet runt, året om. Genom att bidra till att stärka styrningen kring cybersäkerhet med tydliga riktlinjer, en genomarbetad hotbild och en plan för fortsatt arbete hjälpte vi till att säkerställa att bron kan fortsätta fungera säkert även om den utsätts för cyberhot.
Många känner till IT-säkerhet, men få vet vad OT är, Operativ Teknik, alltså de system som faktiskt styr och övervakar fysisk infrastruktur, som trafikstyrning och sensorer på en bro. OT hamnar ofta i skymundan för IT, trots att det är de systemen som gör att bron fungerar i praktiken.
Vad gör dig mest stolt över ditt arbete?
– Jag är stolt över att ha fått bidra till säkerheten kring en anläggning som är så central för samhället som Öresundsbron. Den samhällskritiska infrastrukturen omfattar allt från trafikstyrning och sensorer till SCADA-system för drift och övervakning av bron. Att veta att vårt arbete bidrog till att infrastrukturen kan stå emot cyberhot och fortsätta fungera, för pendlare, godstrafik och andra samhällsviktiga transporter mellan Sverige och Danmark, det känns meningsfullt.
Från bro till järnväg
Vi möter också Elle Birkfeldt som är järnvägsingenjör och arbetar med mark- och anläggningsarbeten. Hon hjälper till att utforma och planera den infrastruktur som krävs för att järnvägssystemet ska vara driftsäkert och tillförlitligt.
– Många inser nog inte hur många olika kompetenser, yrkesroller och discipliner som krävs för att en järnväg ska fungera. Det behövs ett nära samarbete mellan många olika specialister för att planera, bygga och underhålla en fungerande järnvägsinfrastruktur, säger hon och fortsätter:
– Jag är stolt över att bidra till infrastruktur som är viktig för Sveriges motståndskraft och för att vardagen ska fungera. Jag är också stolt över att vara med och utveckla samt underhålla ett av våra mest hållbara och miljövänliga transportslag.
"IT och telenät måste fungera i kris"
Niclas Selberg arbetar med robust och säker IT- och telekommunikation samt applikationer för att varna allmänheten vid kris.
– Samhället idag - allmänheten, myndigheter och militär - är helt beroende av att IT- och telenäten, det vill säga internet och 5G. Vi säkerhetsställer att dessa även fungerar i krissituationer så att information och varningar kan skickas till befolkningen och att kritiska samhällsfunktionerna fungerar. Vi jobbar även med ett nytt varningssystem, SE-Alert, berättar han.
Vad tror du att många inte tänker på när det gäller just din samhällsfunktion?
Flera av varningssystemen som används idag – "Hesa Fredrik" når idag ca 70% av befolkningen, och att skicka mass-SMS med varningsmeddelanden kan ta upp till flera timmar innan man når alla mottagare – är inte heltäckande. Med det nya varningssystemet SE-Alert kommer man att kunna nå 95% av befolkningen eller fler, inom ett par sekunder.
Det känns bra och motiverande att jobba med något som ökar säkerheten och tryggheten för alla i samhället.
