Energilagring – Nyckeln till ett stabilt och resilient system
Halvera effekttopparna med mer energilagring
Sverige riskerar att tappa farten i energiomställningen – inte för att vi saknar el, utan för att vi saknar förmågan att lagra den. När elbehovet ökar snabbare än utbyggnaden av produktion och nät, är energilagring är en viktig pusselbit för att skapa ett robust och resilient elsystem. Trots akuta behov och fungerande teknik går utvecklingen dock för långsamt. Nu krävs politiska reformer som ger lagringen den roll den förtjänar i svensk energipolitik.
Rekommendationer
För att främja investeringar i energilager/skynda på utvecklingen föreslår vi sex reformer som gör verklig skillnad:
Bygg ut lagringsinfrastruktur på regional nivå
Energilagring är viktigt för att hantera lokala problem i elnätet, däribland effekttoppar, och för att effektivt använda förnybar el där den produceras. För att underlätta integrationen av förnybar el bör staten stödja byggandet av energilagringskapacitet där det finns ett stort behov, exempelvis i regioner med mycket sol- eller vindkraft.
Ekonomiskt stöd bör utgå till byggandet av lagringssystem på regional nivå. Detta skulle bidra till att förnybar el kan användas effektivare och minska trycket på elnätet.
Underlätta för elnätsbolag att äga och driva ellagring
I flera europeiska länder, däribland Storbritannien och Tyskland, har lagstiftaren sett över regelverken för att göra det möjligt för elnätsaktörer att driva energilagring. De svenska energimarknadsreglerna tillåter fortfarande inte elnätsföretag att äga energilagring, vilket försvårar möjligheten att effektivt hantera effekttoppar och stabilisera elnätet. För att stödja energiomställningen bör regeringen, i linje med Energimarknadsinspektionens förslag, möjliggöra för elnätsföretag att äga och använda lagringsresurser när det är nödvändigt för driftssäkerheten och när marknaden inte kan erbjuda motsvarande tjänster.
Förenkla regelverken så att energilagring blir attraktivt
Elproducenter i Sverige riskerar avgifter vid obalans mellan produktion och förbrukning, vilket särskilt drabbar väderberoende produktion.
Regeringen bör förenkla regelverken så att energilagring blir ett attraktivt alternativ. Det kräver tydliga rättigheter att lagra el, slopad dubbelbeskattning, möjlighet att balansera egen produktion via lagring samt affärsmodeller som belönar systemnytta snarare än bestraffar avvikelser.
Premiera energilagringens systemnytta
För att säkerställa en hållbar utbyggnad av energilagring bör prissättningsmodeller införas som inte enbart premierar installerad kapacitet, utan även flexibilitet och systemnytta. Det skulle till exempel kunna vara att belöna aktörer som bidrar till nätbalansering vid perioder av hög efterfrågan eller låg förnybar produktion.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på en eller flera alternativa prissättningsmodeller som premierar lagringskapacitetens bidrag till nätets stabilitet och flexibilitet, för att främja fortsatt investering i lagringsteknik och därmed stödja den gröna omställningen.
Använd flaskhalsintäkterna för att bygga energilagring
Flaskhalsinktäkterna, som uppstår när det finns kapacitetsbrist i elnätet, uppgår till 65 miljarder kronor och beräknas inom ett decennium att flerdubblas. Svenska kraftnät använder i första hand avgifterna till nätinvesteringar och reducerade tariffer, men pengarna skulle också kunna bidra till systemnytta i en vidare bemärkelse. Ett exempel är ny energilagring.
Genom att investera en del av intäkterna i lagringssystem som batterier kan flaskhalsarna i nätet begränsas, vilket gör att elektriciteten kan transporteras mer effektivt och att den förnybara el som produceras tas tillvara. Lagring kan hjälpa till att jämna ut skillnader mellan när elen produceras och när den behövs, vilket gör elsystemet mer flexibelt och stabilt.
Regeringen bör därför låta utreda hur flaskhalsintäkterna kan användas för att finansiera stora energilagringssystem. Detta skulle hjälpa till att stärka Sveriges elsystem.
Stärk forskning och utveckling av energilagringsteknik
Ett av de största hindren för utbyggnad av energilagring är den höga kostnaden för batterilagring. För att göra lagring mer kostnadseffektivt och tillgängligt behöver Sverige satsa mer på forskning och utveckling av nya lagringstekniker, som batterier, termisk lagring och väteenergi.
Genom att öka forskningsinsatserna kan billigare och mer effektiva lagringslösningar utvecklas. Detta skulle göra det möjligt att lagra mer energi och bättre hantera de utmaningar som kommer med den ökande andelen förnybar energi.
Anslagen till finansieringen till forskning om energilagring bör ökas och samarbeten mellan universitet, företag och forskare bör understödjas. Genom att investera i innovation kan Sverige ligga i framkant när det gäller att utveckla nya och effektiva lagringsteknologier.
