Ny forskning ska stärka svensk fjärrvärmeberedskap
AFRY, Lunds tekniska högskola och DHC-Advisory i samarbete för att stärka en kritisk samhällsfunktion
Sverige står inför växande utmaningar när det gäller att trygga sin energiförsörjning – inte minst inom fjärrvärmesektorn. I ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Energimyndigheten och genomfört i samverkan mellan AFRY, Lunds tekniska högskola och DHC-Advisory, ska forskare nu ta fram nya metoder för att dimensionera och stärka försörjningsberedskapen inom svensk fjärrvärme.
Fjärrvärme utgör en bärande del av Sveriges energiinfrastruktur och förser omkring 90 procent av alla flerfamiljshus med värme. Trots det saknas idag tydliga krav på funktions- och beredskapsnivåer i systemet, vilket blir alltmer problematiskt i takt med ökande risker så som geopolitiska spänningar och klimatrelaterade utmaningar.
”Fjärrvärme är en samhällsviktig funktion. Men det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring hur robusta systemen är i händelse av kris”, säger Emelie Lantz, expert inom samhällsberedskap på AFRY och en av forskarna som leder projektet.
Geopolitik, digitalisering och klimatförändringar ökar sårbarheten
Bakgrunden till projektet är det snabbt förändrade omvärldsläget. Rysslands invasion av Ukraina, ökad digitalisering, elektrifiering och extrema väderhändelser har alla belyst fjärrvärmens sårbarhet. Samtidigt ökar beroendet av fungerande energisystem, inte minst under vintern då värmeförsörjningen är livsavgörande.
Forskargruppen, som består av experter inom fjärrvärme, samhällsskydd och design- och riskforskning, undersöker nu hur beredskapen kan stärkas på lokal nivå. Genom dokumentanalyser, intervjuer och workshops med aktörer i branschen ska man ta fram en metodik som hjälper kommuner och energibolag att planera för störningar och kriser.
”Målet är att skapa praktiska verktyg som stödjer aktörerna i att förstå, dimensionera och stärka sin försörjningsberedskap”, säger Emelie Lantz.
Utmaningar inom svensk samhällsberedskap
Projektet löper över tre år och det första delresultatet väntas under nästa år.
Emelie betonar att en av de största utmaningarna inom svensk samhällsberedskap idag är just komplexiteten – både i hotbilden och i samhällets strukturer.
”Vi möter fler och mer samverkande risker än tidigare: cyberhot, klimatförändringar, geopolitik och informationspåverkan. I det landskapet är fjärrvärmens stabilitet en viktig pusselbit. Det ställer höga krav på samordning, helhetssyn och långsiktighet.”
En annan utmaning är gränsdragningen mellan ansvar och förmåga. Emelie menar att det inte alltid är tydligt vem som har vilket ansvar i krissituationer, särskilt i ett system där mycket bygger på samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Samtidigt finns ibland en övertro på dokument och planer, när det i verkligheten är övning, kultur och relationer som avgör om vi klarar att agera effektivt när det verkligen gäller.
”Det räcker inte med planer och dokument. Det krävs övning, relationer och långsiktig förmågeutveckling.”
Ett skifte i synen på vår resiliens
Sverige befinner sig i ett beredskapsskifte, menar hon. Det säkerhetspolitiska läget och klimatutmaningarna har gjort det tydligt att framtidens samhällsberedskap kräver mer än bara rutiner – den måste vara flexibel, adaptiv och robust.
”Medvetenheten har ökat, men nu krävs också handling. Forskningen vi bedriver syftar till att skapa konkret förändring och stärka samhällets förmåga att hantera det oväntade - inte minst inom en så grundläggande funktion som värme. Världen förändras snabbt och vår beredskap måste kunna göra detsamma."
