Så möjliggör vi energiomställningen under nuvarande mandatperiod
Repowering och livstidsförlängningar av vatten, vind- och kärnkraft viktig pusselbit för att klara omställningen
Det krävs långsiktiga förutsättningar, säkerställd leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet för att möta den kraftigt växande efterfrågan på fossilfri el. Samtidigt måste vi bredda perspektivet och se hur vi på kort sikt kan maximera befintlig infrastruktur före det att nybyggnation finns på plats. Nedan listar vi våra viktigaste medskick.
Vidareutveckla stabila och teknikneutrala förutsättningar och styrmodeller som tar ett systemperspektiv
För att möta det ökade behovet av fossilfri el krävs stabila och teknikneutrala förutsättningar för branschens alla aktörer. Stabilitet är avgörande för att nödvändiga investeringar ska komma på plats. Det förutsätter långsiktiga spelregler från politiken. Styrmodeller och regleringar som tar ett systemperspektiv med fokus på klimatomställningen, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet måste också komma på plats. Energisystemet består av många olika delar som är mer eller mindre beroende av varandra. Bygger man ut vindkraften i en del behöver lagring, flexibilitet och nätkapacitet kunna möta upp den ökade produktionen. De huvudsakliga målsättningarna för en sådan styrmodell bör vara att klara av klimatomställningen, säkerställa tillgång till fossilfri energi för hushåll och industrier samt att det görs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Ta fram ett ramverk som balanserar lokala miljöintressen och långsiktiga klimatmål
Inte sällan uppstår målkonflikter mellan miljöintressen och långsiktiga klimatmål. Båda sidorna måste beaktas, men relationen måste bli tydligare. Ett exempel är vattenkraften, där kraftverksdammarna skapar en barriär som hindrar den naturliga förflyttningen i vattendragen för lekande fisk och andra inhemska arter. Samtidigt förser vattenkraften Sverige med ca 40% av vår energi och har förmågan att säkerställa effekt i elsystemet. För energisystemet i sin helhet behövs ett tydligare ramverk för hur den typen av målkonflikter ska hanteras, i syfte att skapa tydlighet och harmonisering.
Korta och effektivisera handläggningstiderna för tillståndsärenden väsentligt
Tillståndsprocesser ska vara effektiva, förutsägbara, rättssäkra och balansera avvägningar mellan miljö och klimat. Regeringens proposition Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är välkommen, men mer behöver göras. Förslaget om att ändringstillstånd ska bli huvudregel riskerar att bli tandlöst, då det fortfarande är samma prövningsprocess för ändringstillstånd som nytt tillstånd. Vad som måste prioriteras är kortare och effektivare handläggningstider. I synnerhet de långa pauser som uppstår mellan det att handlingar inkommit och att prövningsmyndigheten agerar, ibland upp till ett år, måste åtgärdas. Regeringens initiativ om ett accelerationskontor kan få stor betydelse. Låt de nya industrisamordnarna inleda sitt arbete med en ordentlig översyn av prövningsmyndigheternas arbetsrutiner, med krav på kraftigt reducerade handläggningstider.
Effekthöj vattenkraften för att nyttja dess fulla potential
Vattenkraften står för drygt 40% av Sveriges elproduktion och är helt central i energiomställningen. Det är också det kraftslag med störst potential av repowering, och behovet av reinvesteringar är stort de kommande 5-15 åren. Samtidigt som den tekniska effekten behöver öka, måste vattenkraften anpassas till moderna miljökrav. Omprövningen av vattenkraften, som initierades i en tid av minskad energianvändning, får dock inte riskera förluster av effekt och reglerbar kraft. Staten måste säkerställa ett långsiktigt ramverk med moderna villkor för vattenkraften, där miljöhänsyn och biologisk mångfald balanseras mot vattenkraftens nytta och konkurrenskraft. Att möjliggöra för effekthöjningar av befintliga vattenkraftverk där så är möjligt är en värdefull pusselbit för energiomställningen.
Besluta om effekthöjningar och livstidsförlängningar för kärnkraften
Livstidsförlängning av kärnkraft är kostnadseffektivt med stor potential och kan i många fall kombineras med effekthöjning. Kärnkraftsrepowering kan utföras till en kostnad som är konkurrenskraftig ur ett konsumentperspektiv, då tillgångarna redan är avskrivna och existerande nätanslutningar i hög grad kan nyttjas. Livstidsförlängningar och effekthöjningar bidrar således till samtliga kärnvärden i energisystemet: fossilfrihet, konkurrenskraftiga priser och försörjningstrygghet. Inriktningsbeslut har nyligen tagits kring att Forsmark och Ringhals ska förlängas från 60 till 80 år. Jämte diskussionen om ny kärnkraft – där analyserna kring konkurrenskraft och prisvärdhet går isär – är förhoppningen att detta inriktningsbeslut kan bereda för ytterligare beslut om effekthöjningar och livstidsförlängningar på våra sex kärnreaktorer.
Ta fram en strategi för repowering av vindkraften
Vindkraften är en viktig del av vårt lands energiförsörjning, där nästan alla verk har installerats de senaste 20 åren. Nu börjar de äldsta anläggningarna nå slutet av sin livslängd. Parallellt med nybyggnation behöver vi därför se över potentialen i att maximera befintliga verk, istället för att montera ner dem. Många av de äldsta verken ligger i de bästa vindlägena. Teknikutvecklingen gör att nya verk i genomsnitt har sex gånger högre effekt än de som installerades för 20 år sedan. Dock saknas det en politisk strategi för repowering av den svenska vindkraftsparken. Tyskland är ett föredöme, där repowering är en viktig del av den nationella strategin för landbaserad vindkraft. Regeringen bör, parallellt med att godkänna de ansökningar som ligger på sitt bord, arbeta fram en strategi för repowering. Sveriges regioner å sin sida bör inspireras av Gotland som ligger i framkant vad gäller godkännande av effekthöjningar. Region Gotland har i sin översiktsplan riktlinjer för generationsväxling och pekar ut exakta områden som bör/ej bör generationsväxlas. Det skapar förutsägbarhet för vindparksutvecklare och bör kopieras av fler kommuner.
Investera i elnät, flexibilitet och lagring
Elnätet är fundamentalt om vi ska klara omställningen, men investeringarna har inte prioriterats i den takt utbyggnaden av elproduktionen skett. Sverige behöver säkra ett robust och utbyggt elnät, för det krävs investeringar på 1,000 miljarder kronor. Vi behöver också möjliggöra för ökad flexibilitet i elsystemet, mer flexibla lösningar för energilager och elnätsanslutningar. Energieffektiviseringar och flexibilitetslösningar är snabba åtgärder som får för lite uppmärksamhet. Utvecklingen av flexibla anslutningar i elnätet, så kallade villkorade avtal, bör fortsätta, vilket innebär att verksamheter som har kapacitetsvariationer kan bidra. Det behövs för att fler företag ska kunna kopplas in. Dessutom behöver flexibilitetsmarknader utvecklas från lokala piloter till en samordnad nationell marknad.