Värmekartering: Så skapar vi motståndskraftiga miljöer
Riskområden kan kartläggas och åtgärder identifieras för att skapa motståndskraft
I takt med att värmeböljor blir allt vanligare och intensivare, ökar också risken för värmestress i tätbebyggda områden. Med hjälp av värmekartering kan vi identifiera och analysera värmeutsatta områden. Denna teknik hjälper oss att förstå hur ett varmare klimat påverkar både miljön och människors hälsa samt vilka åtgärder som behövs för att klimatanpassa våra samhällen.
Värmeböljor är en av de största klimatrelaterade hälsoriskerna som förväntas bli allt vanligare och intensivare i framtiden. Tätbebyggda områden med högre andel hårdgjorda ytor och lite grönska är särskilt utsatta, eftersom värmeöar kan bildas och höja temperaturen ytterligare. Detta kan leda till värmestress hos människor, vilket innebär att kroppen inte kan reglera sin temperatur. Värmestress kan påverka andning, hjärta och blodcirkulation.
Värmekartering identifierar värmeutsatta områden
För att effektivt planera en stad behövs data om temperaturförhållanden i olika områden. Värmekartering är ett värdefullt hjälpmedel för att identifiera värmeutsatta områden och förstå hur ett varmare klimat påverkar miljön och människors hälsa.
Vi på AFRY arbetar med värmekartering på två sätt:
- Folkhälsomyndighetens vägledning, som identifierar riskområden för höga temperaturer och kan användas på olika skalor – från hela kommuner till enskilda fastigheter.
- SOLWEIG, en modell utvecklad av Göteborgs Universitet som beräknar hur strålningstemperaturen varierar inom ett område. Verktyget identifierar både svala och varma platser i utomhusmiljön under varma dagar och tar även hänsyn till människans hälsa.
Åtgärder för klimatanpassning och motståndskraft
Klimatanpassning är nödvändigt för att skydda både människors hälsa och den byggda miljön, samt för att uppfylla EU-taxonomins krav och säkerställa långsiktig hållbarhet och ekonomisk stabilitet. Genom att använda värmekartering kan riskområden kartläggas och åtgärder identifieras vilket skapar motståndskraft mot framtida extremvärme. Värmekartering är därmed ett viktigt hjälpmedel för arbetet med klimatanpassning. Med värmekartering som stöd blir det enklare för fastighetsägare, kommuner och myndigheter att följa riktlinjer kopplat till klimatanpassning, och därmed även främja människors hälsa och välbefinnande.
Kontakt
Vill du veta mer om värmekartering och klimatanpassning, kontakta Anders Norén.
