Energilagring kan sänka elpristoppar med över 50 procent

Sverige står inför en avgörande period i energiomställningen. Elektrifieringen av industrin, transportsektorn och nya samhällsfunktioner förväntas driva upp efterfrågan på el i snabb takt. Samtidigt tar utbyggnaden av ny kärnkraft tid, och den ökande andelen väderberoende produktion ställer nya krav på elsystemets stabilitet och flexibilitet.

AFRY presenterar idag nya beräkningar av hur ökad energilagring skulle kunna påverka effekttopparna i Sverige vintertid. Resultaten visar bland annat att antalet timmar med höga elpriser, definierat som när elpriset överstiger 2 kronor/kWh, kan minska med upp till 56 procent fram till 2035 om man bygger ut energilagringskapaciteten i Sverige i form av batterier och vattenkraft. Den värsta elpristoppen år 2035 kan dämpas med över 70 procent.

– Trots potentialen saknar Sverige i dag ett tydligt investeringsramverk för energilagring. Med rapporten vill vi bidra till ett samtal om vad som krävs för att skapa framtidens energimarknad: där lagring inte ses som ett komplement, utan som en förutsättning för att Sverige ska nå netto noll, säger Linda Pålsson, vd och koncernchef, AFRY.

Rapporten innehåller också en översikt över utvecklingen i Europa, där flera länder så som Storbritannien, Österrike och Italien redan byggt upp ambitiösa program och marknadsmodeller för att accelerera energilagringens roll, men också vad som behövs för att Sverige ska kunna inta en ledarposition inom området.

– Siffrorna är tydliga. Utbyggd lagringskapacitet sänker kostnader och ökar förutsebarheten för hushåll och företag och gör investeringar i förnybar el mer attraktiva. Det stärker vår försörjningstrygghet och minskar importberoendet i en tid av geopolitisk osäkerhet, säger Henrik Tegnér, Affär-, kommunikations och hållbarhetschef, AFRY.

Rapporten bygger på beräkningar från AFRYs elmarknadsmodell BID3, som simulerar timvis elproduktion för alla kraftslag.

Rapporten finns att ladda ner på AFRYs hemsida: www.afry.com/sv