När lysrören var populärare än dagsljus
I de moderna kontor som byggdes i slutet av 60-talet bestod belysningen av mängder med ljusrör i taken. Men snart förstod man att det inte var ett harmoniskt ljus att arbeta i. Om detta och mycket mer skriver Jan Garnert, expert på belysningens kulturhistoria på ÅF Lighting i sin nyutkomna bok ”Ut ur mörkret”.
I de moderna kontor som byggdes i slutet av 60-talet bestod belysningen av mängder med ljusrör i taken. Men snart förstod man att det inte var ett harmoniskt ljus att arbeta i. Om detta och mycket mer skriver Jan Garnert, expert på belysningens kulturhistoria på ÅF Lighting i sin nyutkomna bok ”Ut ur mörkret”.
Ett av dessa moderna kontor var Aseas superanläggning i Västerås som stod klar 1968.
Byggnaden var en jättebyggnad på 6200 kvadratmeter och på sin tid Europas största kontorslandskap. Hela taket var som en lysrörshimmel i det vidsträckta kontorslandskapet och ljuset var jämnt fördelat över lokalen. 686 så kallade LKL-armaturer med sex stycken 40 W lysrör i varje armatur. Här fanns inga ljuspunkter, bara lysyta, skriver Jan Garnert i sin bok ”Ut ur mörkret”.
Jan Garnert är kulturhistorisk belysningsexpert på ÅF Lighting. Han är även docent i etnologi och Sveriges främste expert på belysningens kulturhistoria. Hans nya bok Ut ur mörkret har precis släppts. Boken är illustrerad med fotografier, teckningar och konstverk och i boken berättar han hur ljuset har påverkat människans liv och samhället i stort. Jan Garnert är ett av många exempel på den djupa kunskap om belysning som finns på ÅF Lighting.
Kontorsbelysningar med lysrörgjorde sitt intåg redan på 1940-talet. Men skillnaden var ändå stor mot Aseas hypermoderna kontor 1968. Här var belysningen inbyggd i ett undertak där armaturerna fungerade för såväl belysning, ventilation och uppvärmning av lokalerna.
Ett skäl att man byggde dessa kombinerade anläggningar var att mängden lysrör gjorde temperaturerna oacceptabla. Allt för hög rumstemperatur gav sämre ljus och påverkade ljusfärgen. När temperaturen översteg 25 grader blev ljuset grönaktigt.
Elektriciteten var billig och trenden i belysningsbranschen var att det skulle vara så mycket ljus som möjligt. 1960-talet är en epok av överbelysning.
- Några som jobbade med belysning då sa till och med att nu är elektriciteten så billig att vi inte behöver dagsljus och fönster längre, säger Jan Garnert.
Trenderna inom kontorsbelysning förändrades under 1970- 80 talen och det blev mer platsbelysning och många ljuspunkter. Så är det än idag.
- När vi på ÅF Lighting inreder kontor i dag är det en variation av ljus. Ett ljus som är för arbete, ett ljus som skapar rum, ett ljus som markerar att det är en mötesplats och så jobbar man med färger, säger Jan Garnert. Han har ägnat många år åt att forska kring hur ljuset har påverkat oss människor. Ljuset är fascinerande menar han.
- Ljus och belysning handlar om hur det är att vara människa och det handlar om livskvalité. Få saker är så centrala för våra liv som tillgången på ljus, avslutar Jan Garnert.
Related images
