Geotekniskt laboratorium
Välkommen till AFRY:s geotekniska laboratorium
Vi tillhandahåller geotekniska laboratorieundersökningar av högsta kvalitet där kompetens, utrustning och noggrannhet ligger till grund för vårt arbete. Vi undersöker och beskriver jordens sammansättning samt tar fram hållfasthets- och deformationsegenskaper.
AFRY har tre geotekniska laboratorier i Göteborg, Luleå och Stockholm. De flesta metoder utförs i Göteborg men vi tar emot prover från kunder i hela landet.
- Geoteknisk rutinundersökning
- Ödometerförsök
- CRS-försök
- Direkt skjuvförsök
- Triaxialförsök
- Kornstorleksfördelning
- Glödförlust
- Inblandningsförsök
Geoteknisk rutinundersökning
Den mest grundläggande analysmetoden som utförs då vi beskriver jordens egenskaper är rutinundersökning.
Rutinundersökning på störda prover
Vid rutinundersökning på störda prover görs en okulär jordartsbedömning, bestämning av vattenkvot samt att materialtyp och tjälfarlighetsklass specificeras. Om provet lämpar sig för bestämning av konflytgräns så tas även denna fram.
Rutinundersökning på ostörda prover
Vid rutinundersökning på ostörda prover görs en okulär jordartsbedömning. Därefter sker bestämning av densitet, vattenkvot och konflytgräns. Fallkonförsök utförs i syfte att erhålla jordens skjuvhållfasthet. Genom denna och den omrörda skjuvhållfastheten beräknas sensitiviteten.
Ödometerförsök
Metoden används för att erhålla jordens deformationsegenskaper. Last påförs i steg och konsolidering sker succesivt. En deformationskurva plottas och deformationsegenskaper kan utvärderas. Idag används metoden primärt vid framtagande av krypparametrar. Försök med av- och pålastningar kan göras men för att erhålla representativa parametrar krävs att provning sker i betydande skala. Ödometerförsök utförs i klimatrum vid en temperatur på +7 ֯ C.
CRS-försök
Vid CRS-försök erhålls jordens deformationsegenskaper genom att konsolidera det ostörda provet under konstant hastighet. Deformationsegenskaper så som förkonsolideringstryck och gränstryck kan utvärderas från deformationskurvan och jordens moduler M0, ML och M’ erhålls. Permeabilitet och βK plottas för att beskriva jordens genomsläpplighet. CRS eller Constant rate of strain är jämförbar med ödometerförsöket men tar enbart 1-2 dygn och ger mer och säkrare information om lerans deformationsegenskaper. CRS utförs i klimatrum vid en temperatur på +7 ֯ C.
Direkt skjuvförsök
Ett skjuvförsök kan utföras som dränerat eller odränerat. Vanligast är dock att skjuvförsök utförs i syfte att erhålla den odränerade skjuvhållfastheten. Den direkta skjuvhållfastheten kan ses som medelvärdet eller det mest representativa värdet på skjuvhållfastheten då denna återfinns i direktzonen längs glidytan vid stabilitetsanalys. Vid jämförelse med den skjuvhållfasthet som erhålls från fallkonförsök anses den direkta skjuvhållfastheten ha en högre tillförlitlighet och metoden ska vara mer okänslig för eventuella störningar i provet. Metoden bygger på att provet rekonsolideras till strax under förkonsolideringstrycket för att sedan få anpassa sig till insituspänning. Därefter anbringas en skjuvande kraft på provet. Direkta skjuvförsök utförs i klimatrum vid en temperatur på +7
Triaxialförsök
Ett triaxialförsök utförs som regel antingen så att provet ”trycks” till brott (aktivt försök) eller ”dras” till brott (passivt försök). Vidare skiljer man även på konsoliderat odränerat respektive konsoliderat dränerat. Metoden kan alltså utföras med olika randvillkor. Att provet är konsoliderat innebär att man innan provningen belastar provet med förutbestämda spänningar som ska motsvara insituspänningar. Förloppet är dränerat och provet tillåts alltså ändra volym och komma i jämvikt. Konsolideringsfasen tar 1 dygn.
Konsoliderat, aktivt dränerat försök
Efter konsolideringsfasen ökas succesivt en vertikallast under dränerade förhållanden tills brott uppstår. Provet måste utföras mycket långsamt för att inget porövertryck ska byggas upp i leran. Ett dränerat försök utförs med en töjningshastighet om 0,07%/h.
Konsoliderat, aktivt odränerat försök
Efter konsolideringsfasen ökas succesivt en vertikallast under odränerade förhållanden tills brott uppstår. Detta innebär att provets volym förblir konstant. Ett odränerat försök utförs med en töjningshastighet om 0,7%/h.
Konsoliderat, passivt dränerat försök
Efter konsolideringsfasen minskas succesivt en vertikallast under dränerade förhållanden tills brott uppstår. Försöket måste utföras mycket långsamt med en töjningshastighet om 0,07%/h. Denna typ av försök är dock mycket ovanlig.
Konsoliderat, passivt odränerat försök
Efter konsolideringsfasen minskas succesivt en vertikallast under odränerade förhållanden tills brott uppstår. Detta innebär att provets volym förblir konstant. Ett odränerat försök utförs med en töjningshastighet om 0,7%/h.
Från försöket erhålls en flytyta som senare kan utvärderas. Normalt är aktiv skjuvhållfasthet störst och passiv skjuvhållfasthet lägst. Triaxialförsök utförs i klimatrum vid en temperatur på +7 ֯ C.
Kornstorleksfördelning
För att kunna göra en korrekt jordartsbedömning krävs att en kornstorleksfördelningskurva tas fram. Detta görs genom siktanalys vid fraktioner mellan 0,063 och 63 mm och genom sedimentationsanalys för de finare fraktionerna silt och ler.
Siktanalys
Vid siktanalys är själva provtagningen i fält helt avgörande för att siktanalysen ska bli korrekt. Den största fraktionen i provet avgör vilken provmängd som måste tas till laboratoriet. Ett siktprov kan vara så stort som 40 kg och i detta fall krävs både grovsikt och finsikt. Prov med mindre fraktioner kan kräva så lite som enbart 500 g. Av denna anledning är det en fördel att ni kontaktar oss inför er provtagning så vi kan diskutera provmängd och pris.
Sedimentationsanalys
Vid sedimentationsanalys är det de finaste partiklarna, mindre än 0,063 mm, som slammas upp för att sedan tillåtas att sedimentera under ett dygn. En hydrometer används för att få fram sedimentationshastigheten och därefter kan man med hjälp av Stokes lag beräkna olika kornstorlekar.
Beroende på materialets sammansättning kan både sikt- och sedimentationsanalys krävas för att beskriva jorden. Men generellt kan sägas att sand och grus kräver siktanalys och silt och ler kräver sedimentationsanalys. Efter sikt- och sedimentationsanalys erhålls även en helt korrekt materialtyp och tjälfarlighetsklass vilka annars enbart bygger på den okulära jordartsbestämningen.
Glödförlust
När glödförlust utförs är det den organiska halten man söker. Det torra provet förbereds och ställs i en glödugn där temperaturen uppgår till 950 ֯ C.
Inblandningsförsök
Inblandningsförsök utförs i syfte att erhålla en skjuvhållfasthet i kalk- cementpelare. Ofta görs detta i projekteringsskedet för att säkerställa de hålfastheter som används vid dimensionering. En önskad blandning mellan kalk och cement väljs där 50/50 tillhör den vanligaste sammansättningen. Vidare antas en önskad inblandningsmängd för att tillsätta leran. En noggrann blandning och packning av materialet görs. Efter givna tider trycks sedan de härdade proverna och olika skjuvhållfastheter erhålls.
AFRY är certifierat enligt ISO 9001:2015, ISO 14001:2015 samt OHSAS 18001:2007. För att säkerställa kvaliteten på utfört laboratoriearbete är det av största vikt att hålla all utrustning ren och i gott skick. Som exempel kan nämnas att spetsar på fallkonvikter kontrolleras dagligen under mikroskop. Vågar kalibreras med krönta vikter och filterstenar rengörs med hjälp av ultraljud. Kontroll av portrycksgivare, lägesgivare och lastceller görs två gånger per år.
Årlig kalibrering, kontroll och dokumentation av använd utrustning görs av extern ackrediterad aktör.
Kom på besök
Det är mycket enkelt att komma till vårt laboratorium för att lämna in prover. Vi har stora ytor utanför inlämningen där en lastbil enkelt stannar till.
Adress:
ÅF-Infrastructure AB
Att: Geolab (om ni väljer att skicka prover)
Grafiska Vägen 2A
412 63 GÖTEBORG
Telefon:
010-505 47 98
Öppettider:
Måndag: 8.00 – 15.30
Tisdag: 8.00 – 15.30
Onsdag: 8.00 – 15.30
Torsdag: 8.00 – 15.30
Fredag: 8.00 – 15.30
Vill du lämna prover utanför ordinarie öppettid kan du ringa och avtala en eventuell tid.
