Parkeringsplats för en bil eller sex cyklar?

Framtidens parkeringsanläggningar bör vara flexibla och dynamiska för att undvika stora tomma parkeringsplatser. Vi måste satsa på alternativa parkeringslösningar för cyklister och användare av delad mobilitet och kollektivtrafik snarare än bilparkering. Det betyder att vi behöver tänka om våra sätt att arbeta med parkering – ersätta parkeringsbehov med parkeringsefterfrågan ¹ .

Vi har lärt oss mycket under pandemiåren. Bland annat att vi människor är ganska anpassningsbara. På kort tid anpassade sig de flesta till en vardag med onlinemöten, masker och tester. Corona-pandemin har gjort det klart för oss att flexibilitet och utveckling är av största vikt när vi möter framtiden.

Skulle det inte vara bra om vi vågade överföra en del av den flexibiliteten och anpassningsförmågan till planeringen av våra städer? Om stads- och trafikplanerare, politiker och utvecklare tog på sig en visionär hatt och började planera städer efter hur vi vill att folk ska röra sig?

"Efterfrågan" snarare än "behov"

Det realistiska drömscenariot

Om vi planerar städer, trafik och parkering utifrån en efterfrågeprincip kan vi ständigt tillgodose de förändringar i mobilitetsmönster vi ser i samhället. Samtidigt kan trafikplanerare, utvecklare och politiker ersätta en förlegad idé om att planera trafik och parkering efter prognoser. Låt oss i stället planera för hur vi vill att framtidens städer ska se ut, och hur parkeringen i så fall ska lösas.

Tre saker att tänka på när man arbetar med parkeringsanläggningar: Undersök de befintliga förutsättningarna, överväg alternativ och dra nytta av de generationsväxlingar som kontinuerligt kommer.

1. Undersök de befintliga förhållandena

Innan nya, stora parkeringsanläggningar byggs måste de befintliga förhållandena i en kommun undersökas. Vad är den verkliga efterfrågan på parkering i kommunen? Kommuner kan påverka parkeringsefterfrågan genom att ersätta parkeringsanläggningar med alternativa mobilitetslösningar: goda förutsättningar för cykelpendlare, delad mobilitet och kollektivtrafik för att bara nämna några. Detta kommer att stimulera till att välja att cykla eller att dela bil om förhållandena är gynnsamma.

2. Överväg alternativ

Att förändra människors transportbeteende handlar om att förändra normer och kulturer i samhället. Men vi har också en möjlighet att påverka varandra. Studier visar att människor är mest benägna att ändra sina vanor när något stort händer i deras liv. Att flytta, byta jobb, utöka familjen – eller en global pandemi.

Den kunskapen kan vara enormt användbar vid planering av alternativa mobilitetslösningar och parkeringsplatser. Kan nyanlända invånare som bor nära stationen få en månad gratis med tunnelbana, tåg, bussar och spårväg? Eller ska vi se till att det finns bra cykelparkeringar på större arbetsplatser och att alla attraktiva parkeringsplatser reserveras för gemensamma bilar?

3. Dra nytta av generations ändringarna

Utvecklingen av infrastruktur och nya mobilitetsalternativ går snabbt och vi blir hela tiden smartare och mer medvetna. Som trafikplanerare har vi en unik möjlighet att påverka hur städer och trafik kommer att se ut när våra barn och barnbarn växer upp. Därför måste vi ta vara på generationsväxlingarna.

Framtida generationer kommer att påverkas alltmer av klimatförändringarna – mycket mer än idag. Därför finns det också anledning att tro att framtidens barn och unga kommer att blicka mot hållbara och gröna transportformer och i framtiden kanske till och med avstår från att köpa bil. I stället för att se generationsskiftet som en utmaning att förutse framtidens exakta transportmönster, måste vi istället se det som en möjlighet att implementera de mer flexibla och dynamiska sätten att planera transporter.