Så elektrifierar vi Sverige – AFRYs förslag på åtgärder
Elnätens och energisystemens betydelse för att nå Sveriges klimatmål och säkerställa svensk konkurrenskraft måste uppvärderas.
Ska vi klara omställningen behöver vi säkra ett robust och utbyggt elnät - för det krävs investeringar på omkring 1,000 miljarder i elnäten, tydligare prioriteringar, effektivare processer och mer flexibla lösningar för energilager. Nedan listar vi de fem viktigaste åtgärderna.
1. Tillsätt en målkonfliktsutredning och gör elsystemet till ett riksintresse.
Vid såväl nyetablering av kraftproduktion som industriföretag står konflikten oftast mellan lokala miljöintressen och långsiktiga klimatmål. Båda sidorna måste beaktas, men relationen måste bli tydligare. En statlig utredning bör gå till botten med vilka intressen som ska prioriteras, med ett tydligt uppdrag att komma med förslag på hur klimatomställningen ska få företräde i omställningsarbetet samt hur elnät och anläggningar för elproduktion kan göras till ett så kallat riksintresse. Direktiven bör även omfatta hur acceptansen hos allmänheten kan öka för utbyggnaden av kraftproduktion och nät.
2. Förenkla tillståndsprocesserna och implementera redan färdiga förslag som kortar elnätets utbyggnadstid med en tredjedel.
Det är välkommet att regeringen tillsatt en utredning i frågan om kortare ledtider. Parallellt med utredningens arbete är det nödvändigt att de ansökningar som ligger på bordet hanteras så effektivt som möjligt. Dessutom väntar flera färdigutredda förslag på att implementeras, bland annat klimaträtts- och miljöprövningsutredningen. Energimarknadsinspektionen, Lantmäteriet och länsstyrelserna har i ett regeringsuppdrag tagit fram förslag på åtgärder och förändrat arbetssätt i syfte att korta ledtiderna för elnätsutbyggnaden. Förslagen riktar sig till såväl myndigheter som elnätsägare och kan genomföras direkt, utan större lagändringar, med potential att korta ledtiderna med en tredjedel. Svenska Kraftnäts regeringsuppdrag att effektivisera processen för anslutning till transmissionsnätet är också välkommet.
3. Säkerställ en långsiktigt hållbar och förutsägbar intäktsreglering som premierar innovation och teknikutveckling.
Intäkterna för nätet är idag reglerat på ett sätt som inte gynnar teknisk innovation. Energimarknadsinspektionens planerade justering av regleringsmodellen syftade till att vara investeringsdrivande men skapade trots det finansiell osäkerhet och riskerade att motverka investeringsviljan i elnätet. Vi behöver ett närmare samarbete mellan myndigheter, industri och energibranschen och en reglering som säkerställer samhällets långsiktiga behov.
4. Möjliggör ökad flexibilitet i elsystemet och flexibla elnätsanslutningar.
Nuvarande reglering motverkar flexibla och anpassningsbara anslutningar lokalt och regionalt, vilket skulle kunna möjliggöra för verksamheter som har kapacitetsvariationer att bidra. Motsvarande situation gäller för ny elproduktion. Parallellt bör regeringen gå vidare med delar av det deluppdrag som Svenska Kraftnät nyligen redovisade i syfte att främja flexibilitet i elsystemet. Sverige har legat långt framme med piloter för lokala flexibilitetsmarknader och nu är det dags att ta ett samordnat grepp för implementering i hela landet.
5. Säkra kompetensförsörjningen och satsa på forskning.
Sveriges klimatmål hotas av kompetensbristen. Energibranschen skriker efter medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet. För att säkra vår fortsatta konkurrenskraft krävs en bred palett av åtgärder. Lägg om utbildningssystemet för att matcha arbetsmarknadens behov, gör det mer attraktivt att flytta till och arbeta i Sverige, och sätt ett nationellt mål för hur många som ska utbilda sig inom tekniska utbildningar.
