Elektrifieringens och elsystemets betydelse för Sveriges klimatmål och konkurrenskraft
Elektrifiering kritisk för Sveriges klimatpolitik
Nyligen presenterade regeringens utredare John Hassler sin rapport om hur Sverige bör utveckla och anpassa sin klimatpolitik till EUs fit for 55-paket. Utredningen kommer med ett tydligt budskap: Att avvakta med att reducera utsläpp försätter oss omedelbart i en allt värre klimatkris. Sverige står idag inför en omfattande energiomställning och elektrifiering kopplat till klimatmål och möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft, för vilket elnäten spelar en central roll.
Stort investeringsbehov i föråldrat elnät
Flera ledande nordiska aktörer inom den gröna omställningen betonar att tillgång till billig och fossilfri el är en viktig framgångsfaktor för att förverkliga sina investeringar. Sveriges elnät är föråldrat och nätbolagen befinner sig i ett behov av kraftiga reinvesteringar.
Samtidigt står de svenska elnätsföretagen inför utmaningar vad gäller reglering, finansiering och effektivitet i driften och förstärkningen av sina nät, vilket leder till osäkerhet och ett instabilt investeringsklimat som avskräcker från ytterligare investeringar. För att säkerställa ökad konkurrenskraft, nå klimatmålen och säkra arbetstillfällen är det viktigt att elnätsföretagen har rätt förutsättningar och verktyg för att möjliggöra den gröna omställningen.
Stora samhällsekonomiska förluster från försenade elnätsinvesteringar
Under 2022 uttryckte Energimarknadsinspektionen (Ei) intentioner om att införa förändringar som, enligt många aktörer på marknaden, riskerade att hämma större investeringar i elnätet. Som motreaktion gav Balanskommissionen AFRY i uppdrag att under våren 2023 utreda de socioekonomiska konsekvenser som riskerar att uppstå till följd av minskade eller försenade investeringar i elnäten.
AFRY kunde konstatera att försenade investeringar i elnäten får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Elsystemets roll som värdebärare i samhället och motor för välstånd och stora samhällsekonomiska nyttor är än en gång avgörande för framtida generationers välfärd.
"Modet och viljan [...] är till stor del vad som skapat förutsättningar för det tillförlitliga och robusta stamnät som finns än idag."
- Utdrag från AFRYs rapport Elektrifiering utan elnät?
Den socioekonomiska utredning visar att de effekter som kan uppstå till följd av försenade nätinvesteringar och som leder till att vissa projekt skjuts upp, delvis genomförs eller inte genomförs alls, är av omfattande karaktär.
AFRYs analys kan konstatera följande:
- Klimatmål och konsekvenser av fortsatta utsläpp: Upp till 7 miljoner tCO2 årliga utsläpp, motsvarande en kostnad om cirka 11 miljarder SEK per år, till följd av försenade elnätsinvesteringar.
- Direkt påverkan på företag och ekonomi: Varje miljard SEK som inte investeras i elnätet leder till försenade eller uteblivna investeringar i näringslivet, till ett värde av 8 miljarder SEK i förlorat bidrag till BNP årligen. Vid 35 % mindre nätinvesteringar per år minskar BNP-bidraget, enligt ett konservativt antagande, med 62 miljarder SEK årligen.
- Jobb och spridningseffekter: Minskade investeringar i nya nät kan riskera förlusten av cirka 50 000 arbetstillfällen i nya industrianläggningar - med hänsyn till spridningseffekter påverkas mer än 100 000 arbetstillfällen.
- Andra samhälleliga effekter: Försenade nätinvesteringar kommer sannolikt att leda till ihållande prisskillnader mellan elprisområden, hindrad kunskapsutveckling och innovation, minskad robusthet och säkerhet i elnätet samt oförändrade eller minskade elnätsavgifter för slutkunder på kort sikt, med risk för fördröjda negativa effekter.
Kraftfulla beslut och långsiktig samhällsplanering med elsystemet i fokus avgörande för omställningen
Det är en stor utmaning att möta industrins framtida behov och samtidigt upprätthålla nivån av återinvesteringar, nödvändiga digitaliseringsåtgärder och försörjningstrygghet. Med tanke på den snabbt ökande efterfrågan på el och förändrade produktionsmönster i kombination med långa ledtider är det viktigt att det finns ett tydligt mål som alla parter är överens om och kan arbeta mot.
"Likt de historiska skedena krävs nu ett stort samhällsfokus på el och elnät, samt att en större relativ andel av samhällets tillgängliga investeringsmedel läggs i elsystemsutveckling."
- Utdrag från AFRYs rapport Elektrifiering utan elnät?
AFRYs övergripande syn är att elnät inte är särskilt dyra i förhållande till de samhällsfunktioner de bär. Problemet ligger snarare i den tid det tar att bygga näten, processer för tillstånd och långsiktigheten i regelverket, där det senare bygger på effektiv samordning och en konstruktiv dialog mellan intressenter för att hantera målkonflikter. De stora investeringar som behövs kräver att staten och offentliga instanser enas om en strategi och tar långsiktiga beslut.
Som Hassler framhäver är det nödvändigt för staten att bestämma sig för att Sverige fortsatt ska vara en exportnation. Att avstå från ett sådant beslut är i detta läge detsamma som att säga nej. Långsiktigheten är av yttersta vikt för att elsystemet ska kunna utvecklas och samma princip gäller vid utformningen av framtida intäktsramar. Nätföretagen måste ges incitament till långsiktiga investeringar liksom till kortsiktiga åtgärder för ökad flexibilitet och digitalisering för att möjliggöra ett effektivt drivet nät.
